Eftersom jag inte kan lyfta vikter på gymmet nu ett tag framöver så får jag istället tillbringa min tid springades antingen på löpbandet eller utomhus och för att motivera mig ännu mer köpte jag mig lite nya träningskläder samt skor idag.
Har tänkt göra det länge men aldrig tagit mig tiden men idag gjorde jag det och fy vad taggad jag är att gå till gymmet imorgon efter jobbet.

Mina fynd för dagen:


Byxorna fick jag för 2 dollar (japp, ni läste rätt TVÅ dollar).
Ursprungliga priset var 29 dollar men det var rea och det var några hål i
byxorna (som jag sytt igen nu) så därför sänkte de priset till 2 $.


Mina nya shoes!


Och mina nya löparskor.

Happy Girl!

Skriver fran gymmet, alltsa inga tre sista bokstaver fran vart alfabet.

Vuxenpoängen ramlar in nu alltså, har precis bokat in "ett möte" med en kiropraktor som min PT rekommenderade (han som jag tränade med igår).
Jarrod (PT:n) ville nämligen inte ge mig några ryggövningar förrän jag gått och kollat upp ryggen ordentligt så han inte ger mig övningar som gör mer skada än de gör nytta.
Så på torsdagmorgon klockan 08.15 (jippie) har jag mitt appointment.
Personligen tror jag bara att det är överansträngning men eftersom jag har haft ont så pass länge så tyckte han att det var nödvändigt att kolla upp det, you never know you know.
Körde ett riktigt mördarpass igår på gymmet med Jarrod, mina ben riktigt dödar mig idag och trots det gick jag dit idag igen och sprang intervaller på löpbandet med 2 % gradient plus 25 minuters lättare löpning.
Vanligtvis (vill säga hatar men hata är ett väldigt starkt ord så jag omformulerar mig) tycker jag det är aptråkigt att springa, men nu när konditionen blir bättre och bättre och jag har mina mål att kämpa mot (för?) så är det nästan riktigt trivsamt.
Fast inte trivsamt som att sitta och kolla på Idol en fredagkväll utan mer trivsamt som i att man känner hur man verkligen jobbar hårt, om det nu klassas som trivsamt?
Men ah, ni kanske fattar vad jag menar.
Jag börjar sakta men säkert att tycka om löpning.

Nu ska jag ut och vattna blommor.
Hejsvejs!

Vaknade klockan 9 av att solen strålade utanför fönstret, gick upp och åt frukost och bestämde mig för att åka till stranden.
Hinner lagom dit innan solen försvinner och himlen täcks med gråa moln istället.
Lägger mig och "solar" ett tag i hopp om att molnen ska försvinna men icke, istället börjar det regna.
Tar första bästa bussen hem och nu sitter jag och kolla på Ellen Degeneres istället, blir gymmet lite senare idag med PT Ignition, så nu ska jag ta tag i det där ryggproblemet jag har och bygga lite ryggmuskler.
Heja mig!

Nästan precis i början när jag hade kommit hit gick X-factor på tv här och jag fastande direkt.
Mest fastnade jag för en artist, Altiyan Childs, som var sig själv rakt igenom, men en så otrolig scennärvaro, röst (rösten, jadu, den är så bra så det finns inte) och det som alla pratar om.
Altiyan hade allt och han blev min favorit direkt från första programmet jag såg.
Behöver jag nämna att han vann X-factor? Det var ganska självklart med tanke på att han nästintill sopade banan med de andra deltagarna.
Anyway, han vann och nu håller han på och spelar in en skiva med sina egna låtar och ska snart göra en turné genom delar av Australien.

Så när jag fick veta att han skulle till Warringah Mall idag blev jag ganskasåväldigtjätteglad.
Åkte dit och ja, han var lika bra som jag trodde!
Dock var scenen i the Mall alldeles för liten för honom, han hör hemma på stora arenor med alla biljetter slutsålda.
Stod väldigt bra till för när det kom fram till signering och sånt så bestämde dem att kön skulle börja precis där jag stod, så efter kanske 7 personer var det min tur att gå upp på scen och fotas med "idolen".
Och vad kan jag säga? Han är lika trevlig som han har talang, han tog sig verkligen tid för alla som kom upp på scen och kramades och pussades på kinden, kramades en gång till när man gick och pratade om allt möjligt.
Jag gillar den där Altiyan, det gör jag!
Hade inga kontanter med mig dock så kunde inte köpa hans skiva för att få den signerad men fick xx på handen i alla fall ;p
Blev lite starstruck där ett tag faktiskt, men jag har en känsla av att han kommer bli stor så det var med all rätt!


Kommer ner för rulltrappan och alla skriker/klappar händerna
(Inte som i vår galleria hemma när Darin uppträdde precis, här gick alla crazy och
skrek och stojade)




Han kör sitt eget race och har så himla skönt kropsspråk






En puss på högra kinden, hålla hand, fått handen signerad och en till puss på kinden innan jag gick.
Jo, lite starstruck var jag nog allt.

Men för er som inte har lyssnat på hans musik, DO IT.

Förövrigt har jag bokat boende för mig och pappa i Cairns nu, blev ett hotell/motell så vi har ett rum och tillgång till pool.
Nära till Centrum och receptionen kan hjälpa till att boka dagsutflykter, känns helt okej om jag får säga mitt :)

Hur grymma som helst!
Vad mer kan jag säga?
Jo, såklart glömde jag kameran, dumma mig..
Men jag fick se dem i alla fall och det är jag glad för.
Helt sjukt hur man kan få sin kropp att röra sig i alla möjliga riktingar och hur tusan kan man snurra på huvudet typ 30 varv utan stöd från händerna?
Ingen aning, men dessa killar var.. omänskliga skulle jag nästan vilja påstå.

På lördag kommer Altiyan Childs, vinnare av X factor Australia, är ett stort fan av han så då kommer jag garanterat vara där.

http://www.youtube.com/watch?v=2s96A7YBnEw
http://www.youtube.com/watch?v=QVOrfutiPqM&feature=fvwrel

I Tisdags åkte Gull och Klaus på skidsemester till Schweitz (stavas det så?) och blir borta 3 veckor.
Och eftersom Farfar befinner sig någonstans i Queensland så är jag alltså ensam hemma.
Så idag har jag tjänat in massor med vuxenpoäng och antar att jag kommer göra det ett bra tag framöver också.
På listan idag:
Tränat - check
Handlat mat - check
Vattnat alla blommor - check
Diskat - check (eller faktiskt så är jag så duktigt att jag diskar efter mig direkt när jag använt något, ännu mer vuxenpoäng?)
Tvättat - check
Hängt tvätt (och tagit ner den gamla tvätten) - check
Lagat lunch - check
Gjorde allt detta dessutom före lunchtid.
Är jag är nästan lite stolt, kommer somna bra ikväll :P

Nu sitter jag och väntar på att klockan ska bli 5 så jag kan ta bussen ner till Warringah mall och möta upp med Miriam och sen kolla på när Justice Crew framträder.
http://www.youtube.com/watch?v=_a7LV3eAgZ
Kommer nog bli ganska så awesome.

Sa till chefen på jobbet också att jag bara kommer jobba 3 veckor till, alltså till och med den 1 april.
Skönt.
Jag skulle kunna jobba söndagen enda fram tills pappa kommer (den 10:e) men jag pallar inte, min rygg dödar mig typ och tre veckor mer är mindre att räkna ner till än 4, såå sen är jag arbetslös igen.
Great fun, eller?
Fast det kommer ju bli kul eftersom jag ska resa lite med farsgubben min och senare med Therese så jag klagar inte!

Update: Får inte kalla pappa för Farsgubben för han tycker det gör att han låter gammal, men jag tycker det är gulligt. Han är ju inte gammal men okej, från och med nu ska han kallas pappa. P.A.P.P.A and thats it.
Nöjd nu pappa?

Farsgubben min kommer ju hit den 13 april (om lite drygt en månad) och några timmar efter han landar beger vi oss, han och jag, far och dotter, till Cairns för att spendera 6 dagar uppe i värmen.
Köpte biljetterna idag och fick dem billigare än vad jag hade fått om jag skulle köpt dem igår som jag först tänkte.
Börjar ju bli lite kallare här i Sydney nu när hösten är på intåg så det blir inte mycket till solande (temperaturen ligger väl mellan 20-25 grader men är molningt de flesta dagarna så det blir inte mycket sola).
Är nästan lite besviken på mig själv att jag inte ens försökt (ni vet sådär riktigt ligger och pressar varendaste timme om dygnet som man brukar göra när man åker utomlands) att bli brun sen jag kom hit, men helt seriöst så gör alla reklamer om hudcancer och allt sånt mig skiträdd, så jag vågar typ inte.
Men i Cairns ska vi ha semester och på semestrar så solar man, sååå vi hoppas på att jag/vi kommer hem lite brunare i alla fall.

Nu ska jag bara kolla upp boende och olika trips vi kan göra när vi väl är där, hur bra kommer inte det bli så säg?
Jag räknar ner dagarna.

Reptile party


Barnen laddar upp, det gör jag också. Var nog lika excited som barnen var och satt med dem på första parkett.




Blue tounge lizard


med tungan ute






En liten bebiskrokodil som blir lite mer en 1 meter vid vuxet tillstånd.


Födelsedagsbarnet håller/höll i krokodilen.

Och så gjorde Andy med, Dions (födelsedagsbarnets pappa)




Krokodilhuvudet till en krokodil som blir upp mot 7 meter när den är fullvuxen, helt sjukt!
Den kan äta både människor, kängurus och massa annat, skulle inte vilja stöta på en sån.

Cartia and Klaus (Cartia är syster till Dion)




Annalisa (storasyster till Dion och Cartia)


Andy is making his delicious pizzas, ni har inte käkat riktig pizza förrän ni testat hans, det kan jag lova.




Birthday boy


Även jag fick en present av farfars kompis John, han träffade han mig när jag bara var några månader gammal (början av 1992).
Han har kvar ett kort på när han håller mig i min famn och nu gav han mig denna jättefina brosch som present för alla de födelsedagar han missat sa han.
Tycker den är riktigt vacker.

Det var en lyckad dag och nu har farfar åkt till hans syster för att spendera några dagar där och sen fortsätter han sitt resande i Queensland.
Har nog förresten inte bloggat sen han kom hit men han kom förra söndagenoch har varit här en vecka nu, great to see him again.

För några dagar sen drabbades Christchurch i Nya Zeeland av en jordbävning.
Hus, kyrkor, vägar, i princip allt i Christchurch blev förstört och människor begravda under massorna av rivna byggnader.
Såg på nyheterna nyss att drygt 150 personer har dött hittills and more to come.
En tjej från mitt basketlag kommer ifrån Christchurch och hennes föräldrar hus, hennes syster hus och hennes mormor och morfar hus har alla blivit totalförstörda på grund av jordbävningen.
Som tur var har de alla sina liv i behåll.
150 personer, tänk om det var 150 personer ifrån Västmanland, Sala, nog skulle man garanterat känna eller i alla fall veta vilka många utav de personerna som dött är.
Hemska tanke.
Känns så kontigt att se på nyheterna hur folk springer för deras liv för att fly undan byggnader som kollapsar.
Man har sett det förut men det har aldrig varit så pass nära en, det har aldrig påverkat mig eller folk i min närhet förut, att det gör det nu, gör det hela "mer verkligt".

Floods i Queensland, Cyclones i Carins (också queensland) och nu jordbävningar i Nya Zeeland.
Allt verkar hända på samma gång, familjer förlorar sina hem, sina ägodelar, minnen som inte kan ersättas, boskap blir förstörda vilket innebär att skörderna (bananodling osv) inte kan producera så mycket som de brukar.
Folk förlorar sina jobb.
De påverkar så många.
Att återuppbygga Christchurch ska tydligen kosta 7 Billion dollars (gångra det med 7 för att få det i kronor), vart får man såna pengar ifrån, och hur länge ska folk behöva gå omkring utan sina hem och samtidigt ta i tu med en eventuell förlust av en familjemedlem eller vän, hur klarar man sig igenom något sånt?

Jag känner mig så hjälplös här där jag sitter, det är inte så längt ifrån Sydney men ändå har vi inte påverkats någonting alls.
Mina tankar går i alla fall till alla de som drabbats av naturkatastroferna som inträffat den ena efter den andra nu på senaste tiden.

Första soldagen (eller ja, första soldagen som jag varit ledig på) på minst 2 veckor och jag passade på att åka till stranden, har inte sovit så bra de senaste dagarna så det första jag gör är att lägga mig på mage och somna.
Vaknade 1.5 timme senare och känner att det sticker lite på ryggen, så jag vänder mig om och solar framsidan istället, tänkte att det inte skulle vara så illa.
Kom hem, kollade mig i spegeln och blev än en gång så arg på mig själv, fint med röd rygg och vita snörmärken.
Or not.
Nu drogar jag ryggen med after sun och hoppas på att den blir bättre snabbt!
Varför kan jag inte bara lära mig av mina misstag för?

Bontanical Garden (det där gröna ni ser)

(Harbour Bridge, som jag och pappa kommer klättra på sen när han kommer)



Queen Victoria Building nere i hörnet till höger

Hyde Park

Den berömda Coca Cola skylten, vilket innebär att man har kommit till
Kings Cross






Bondi

Andra sidan av Bondi

Ssssmmmaskens



Fin vågel..

Spenderade gårdagen med Therese inne i City, uppe i Sydney Tower och på Bondi beach, hann med en hel del under dagen faktiskt.
Bra jobbat av oss!
Som tur var hade vi kanonfint väder så vi kunde se lååååångt uppefrån tornet, jättefin utsikt och häfitgt att se City uppifrån, har inte insett det tidigare, men det är ändå en ganska stor stad.
Tycker det är så sjukt maffigt att en så pass stor stad ligger precis vid havet, det är lixom City som i CITY, fast sen typ 30-40 minuter bort finns Bondi och massa andra fina stränder som man tycker att man egentligen borde behöva åka aplångt för att komma till, men icke.
Det är en utav de många "charmarna" med Sydney (eller så kan man ju formulera sig så här: Det är en utav de saker som gör Sydney så charmigt).
Gjorde lite stan också, kollade affärer, köpte med oss kyckling, bröd, sallad och frukt och tog bussen till Bondi för att ha picknick vid havet, lagom underbart?

Kan tänka sig att jag följer med Therese i maj när hon ska ut och backpacka lite, lutar åt det ganska så mycket.

Nyss tog jag mig i kragen och hoppade in i duschen eftersom jag var alldeles svettig och äcklig sen både jobb och basket idag.
Tog mig ännu mer i kragen och rakade benen (HATAR att raka benen, usch, kan vara bland det tråkigaste som finns men skönt när det är gjort).
Fick dra hårt i kragen för att orka starta datorn och "vara lite social" på ansiktsboken, fast hade statusen på offline, så så social var jag.
Imorgon kommer det krävas några drag i min krage att ta mig till gymmet efter en heldag på stan med Therese.
Ska upp tidigt och spendera dagen in das Cit och besöka bland annat Sydney Tower, hoppas på en fin dag så man kan njuta av utsikten.
Funderar på att rycka mig i kragen och eventuellt köpa nya träningskläder från Adidas eftersom man som medlem på Virgin får 20% rabatt på allt som kommer därifrån, ajsingbajsing så bra!

Nej men nu tar vi oss ett till ryck i kragen och går och lägger oss.
Godnatt mina vänner.

By the way, Sandra tycker jag använder uttrycket "ta mig i kragen" mycket, kan det stämma?
Har faktiskt inte tänkt på det innan men det gör jag nog, hehe.
Ibland kan man ju fasta i att använda samma fraser ett bra tag utan att man ens tänker på det, vilket nu verkar vara mitt fall.

Seriöst, det är helt sjukt vad rumors get around fort på jobbet.
Efter varje gång vi festar tillsammans händer det alltid lite saker som man kan skvallra om och så länge det inte är om en själv så är det ganska så underhållande :P
Det går alltid rykten (som egentligen inte är rykten eftersom de är sanna) om att vissa "hookar upp" med andra och att det finns "vissa intressen" mellan vissa personer och är det någon som blivit för full, japp då får man definitivt höra om det nästa dag på jobbet.
Venilia och jag pratade idag om att man skulle kunna göra en skvallertidning enbart om allt som händer mellan de anställda på Pilu.
Det spelar ingen roll om man själv inte varit med på en fest eller varit på jobbet en viss dag, har något hänt är det alltid någon som berättar det för en, hur sjukt är inte det egentligen? :o
Men som sagt, alla "blir behandlade" på samma sätt så det är ingen som tar varandras retningar (när man retas, skämtar, ni vet vad jag menar) på blodigt allvar.

Har varit sugen på omelett hur länge som helst så idag tog jag mig i kragen och gjorde en, började med att hacka Zucchini, tomater och broccoli, kryddade gjorde äggsmeten och allt sånt där, har i det i pannan.
Tror ni inte jag bränner omelettjäkeln?
Jo men visst, såklart jag gör och inte så lite heller, men hungrig som jag var åt jag den i allfall.
Inte lika god som den jag gjorde för någon vecka sen (inte ens i närheten) men den gick ner.

Vad ska jag börja?
Började gårdagen med jobb från morgon till kväll, men vi jobbade ganska snabbt trots våra 120 bokade bord och kom därifrån staxt efter 6.
Ryggen mådde som den mådde, alltså allt annat än bra och till och från ville jag bara lägga mig ner och gråta ut all smärta typ (crybaby?) men som sagt, men 120 bokade bort finns det ingen tid för det så det var bara att kämpa på.
Anyway, vid 6 stog vi oss en öl/ett glas vin och chillade i en kvart kanske sen gick jag och Venilia hem till Venilia och gjorde oss i ordning för en partykväll med folk från jobbet.
Vid halv 9 tog vi färjan in till City för att sen gå till Darling Harbour och dricka lite fördrinkar där, något som bör nämnas är att vi gick världens omväg från QVB (Queen Victoria Building) till Darling Harbour, vi borde ha gått av vid Wynyard och gått därifrån vilket hade tagit oss 10 min, istället fick i oss en promenix på lite mer än 20.
I klackar.
Men fram kom vi och möttes upp med resten av partydjuren (also known as the staff) och igång drog partandet.
Vi drack lite drinkar, pratade, skrattade och blev mer och mer danssugna så när vi tillslut inte kunde vänta längre på att få dansa (stället vi först va på var som sagt mer som ett "fördrinksställe") så drog vi till The Cross (Kings Cross).
Är ni i Syndey, Kings Cross, så gå till World Bar, man får sina drinkar serverade i tekannor (ni vet såna här gammeldagsa) och så får man shotglas på sidan om så man kan fylla på vart efter man dricker.
Kvällen blev, precis som på Staff partyt, en ganska.. "spårad" kväll.
Fast på ett bra sätt.
Vi dansade runt som tokar och hade riktigt riktigt kul, tror vi drog hem vid 4.
Sov på soffan hemma hos en vän från jobbet så vi satt uppe och pratade till 6, lyckades (var inte allt för svårt) tillslut att somna men vaknade igen straxt efter 7 och var aspigg.
Vad gör man då lixom?
Försökte somna om men gick inte så bra, så vid 8 gick jag till Pilu Kiosk (tillhör restaurangen där jag jobbar) för att vara lite social med stackars Daisy som var tvungen att börja jobba halv 7.
Fick fruktsallad med yoghurt och musli till frukost, en isté och en moccachino (kaffe och choklad typ) för 3 dollar, skulle egentligen kostat minst 15.
Det är bra att vara vän med kiosken.
Lite senare kom Emily som började jobba halv 10 så vi försökte pussla ihop gårdagen så gott vi kunde, lyckades nog ganska bra.
En sak var säker i alla fall, det blev en hel del drinkar.

Straxt efter 10 gick jag mot Venilias place för att hämta mina saker som jag lämnade kvar men hon var inte hemma så hennes roommate släppte in mig.
På väg att ta bussen hem när jag kom på att jag glömt min mobil liggandes ute i gräset 10 minuter ifrån där jag för tillfället befann mig, sprang tillbaka i panik (har ni sprungit/tränat när ni varit bakis någongång? Jag tyckte jag sprang mitt fortaste men en tant med rullator hade kunnat gått om mig, och pulsen gick upp hur snabbt som helst) och kvar låg mobilen.
Helt utmattad med glad går jag tillbaka för att vänta på bussen.
Kom hem vid 1 och gick och la mig i princip på en gång, sov till halv 5, gick till gymmet och tränade kom hem, hade jättemysig "middagsstund" med Gull och Klaus och nu sitter jag uppe och ska snart sova.
Det var väl pretty much allt jag hade att säga.
Nu vart det ett sånt här "informerande inlägg" med inte så mycket "roliga" inslag (inte för att jag brukar ha det kanske, troslös på bussen händer ju som tur är inte varje dag) men ni vill ju veta vad jag gör, så here you go.
Hope you enjoy!

Vilken låt är det ifrån btw?

Anyway, det stämmer, rubriken alltså.
Pratade nyss med pappa i telefon och har vetat ett tag att han och farmor har funderat på att komma hit men inget har varit bestämt, tills nu.
Han ska köpa sin biljett idag och kommer 11:e April.
Av någon anledning kommer farmor inte med, vilket är jättesynd för vi vill verkligen träffa henne men det är hennes val (ska ringa och tjata lite extra på henne och se om jag kan få henne att ändra sig).
Men att pappa kommer hit om två månader (vilket inte är lång tid) känns nästan helt overkligt.
Var ju nästan 5 månader sen jag såg honom och det längsta jag varit ifrån min familj (och mina vänner också för den delen) så gissa om jag är världens lyckligaste?
What else can I say?
Jag längtar och längtar och längtar, och det kommer bli svårt att få bort mitt leende från läpparna.
Dock kommer jag sakna mamma och Salma här också men att få en del av familjen att komma hit är underbart bara det.

Och om drygt en vecka kommer farfar hit också, han ska resa runt lite i Aussie, upp till Queensland och så men han kommer vara här lite granna också.

Trodde det var alarmet på mobilen som gick imorse straxt efter 6, men när jag tillslut lyckats få upp ögonen ser jag att det står "Mamma ICE" på skärmen.
Det första jag tänker är att något har hätn med tanke på tiden hon ringde men när jag svarade lät hon lika glad som alltid (eller var det pappa som svarade), helt ärligt var jag nog halvt om halvt fortfarande sovande genom hela samtalet men anledningen till att de ringde var i alla fall för att släkten var samlad hemma hos mormor och morfar eftersom morfar fyllde år.
Hörde Carinas röst i bakgrunden, fick prata med morfar, Christina och George var där också, fick prata lite med Oscar (som antagligen kommer ha växt flera meter by the time I get home).
Fick prata med mig kära syster och min kära kusin Sara och fick höra mormor skratta, finns det något bättre sätt att vakna på?
Tror nog inte det.
Pratade drygt 10 minuter och jag får be om ursäkt om jag inte var helt klar i sinnet men ni vet ju hur jag är när jag är nyvaken, tack för att ni tänkte på mig under födelsedagsfirandet och tack för att ni ringde.

Somnade om ganska så omgående efter vi lagt på men med ett leende på läpparna, vaknade 3 timmar senare, gick upp käkade frukost och begav mig till gymmet och just nu är jag väldigt uttråkad.
Så uttråkad att jag funderar på att gå till Woolies och handla ingredienser så jag kan göra typ hallonpaj eller nått, problemet är att det bara är jag hemma (kanske inte ett problem men det är inte lika roligt att baka till bara sig själv) plus att jag inte borde käka hallonpaj.
Men förmodligen tar min lathet över och jag kommer inte gå till Woolies, utan stannar hemma och tittar vad vi har i skafferiet istället.
Råkar veta att vi har både egengjorda kanelbullar och glass i frysen, skulle verkligen inte vara helt fel.
Kommer antagligen gå fram och tillbaka till den där förbaskade frysen flera gånger och titta, titta men inte röra right, ha konversationer med mig själv om hurvida det är "värt" att käka den där bullen eller inte.
Frågan är bara vem som vinner, min förnuftiga sida eller min "sötsugna" sida.
I'll let you know later..

Varit ner till Warringah Mall idag för att försöka fixa mitt inlogg till mitt mobilabonnemang, men tydligen kunde inte dem göra det där så de gav mig ett nummer som jag ska ringa.
Har inte gjort det än dock, men kunde fylla på mobilen med voucher istället.
Så nu är jag tillbaka till civilisationen igen och kan svara på pappas sms om han skickar några (han skickade nämligen sms i lördags och frågade om jag var vaken, vilket jag var och i stor längtan av att prata med honom men eftersom jag inte hade några pengar för att mitt abonnemang-blablaa är stört så kunde jag inte svara).

Men det gick ju ganska så snabbt att gå till Virgin och få det där numret så den övriga tiden (var där i 4 timmar) gick jag i affärer och drömde mig bort.
Hittade en sjukt snygg klänning, jo, en till klänning, inne på SES och till det köpte jag lite smycken.
Nu är jag redo för party!
Men förutom det så köpte jag inget mer, provade mycket saker dock men lyckades behärska mig.

Ikväll blir det nog tacos här hemma, om jag orkar gåå hela vägen till affären och köpa ingredienser vill säga, men det gör jag nog.
Eller läs: Det gör jag.
Orkar gå alltså, så lär väl ta mig i kragen och promenera dit nu för snart är klockan halv 6 och jag är vrålhungrig.

Sen vill jag önska min kära morfar ett stort grattis på födelsedagen!
Många kramar från mig här nere.

Ps. Erkänn att rubriken stämmer väldigt bra, en på jobbet sa det när han kom och åt en brownie och jag hade aldrig hört det förut men jag gillar det. Sant som det är sagt och faktiskt fick det mig att bli lite mer motiverad till att inte är massa skitsaker. Awesome dude. Ds.

För typ 2, nästan 3 veckor sen (om inte mer) började Venilia på jobbet få ont i sin handled, inte bara ont som i "åh, stackars liten, ska jag blåsa?" utan ont som i "helvetesjävlaskithandled, jag hugger av dig snart-ont", alltså ont på riktigt.
Hon gick till doktorn och doktorn sa att om hon inte vilade sin handled så skulle hon bli tvungen att operera så vilket alternativ tror ni hon valde?
Operation.
Nej, skoja bara, hon valde, eller hon hade väl egentligen inget val, att vila handleden, vilket innebär att hon inte fick lyfta något tungt, inte bära några tallrikar eller pannor eller "treys" eller nått, ja ni fattar.
Istället fick hon bara göra "lätta saker" så som att skära vitlök/lök, plocka persilja, rensa fisk och skala potatis.
Varför berättar jag det här för er kan man undra?
Jo, därför att någon måste ju göra allt "skitgöra" på jobbet, dvs, all heavy lifting och spring fram och tillbaka, byta tunga soppåsar and so on, vem tror ni den personen är om inte jag?
Nä, juste, det är jag.
Till råga på allt har de dragit ner på Kitchen hands just lagom till Venilia inte fick använda sin handled längre.
Innan var vi 3 Kitchen hands, en som bara gjorde rent pannorna och två som turades om att  plocka persilja och diska alla tallrikar och sånt.
På den gamla goda tiden gick allt bra för man delade upp arbetet och behövde inte göra samma sak dag ut och dag in (visserligen jobbar jag bara 3 dagar i veckan men ändå).
Men icke, nu har de valt att bara ha 2 Kitchen hands per day, vilket innebär en fadderuttans himla mycket mer arbete för de två som jobbar.
Så nu i 3 veckor har det enda jag gjort på jobbet varit att lyfta pannor (inte bara små fjuttpannor utan såna där svarta gjort i nått material som är astungt och stora tunga pannor som är minst 80 cm på höjden och 60 på bredden), byta sopor, springa fram och tillbaka med tallrikar, böja sig upp och ner och hit och dit för att nå till vissa saker, springa ännu mer fram och tillbaka.
Ja, ni kanske fattar min poäng, det är ett "skitjobb" helt enkelt.
Arbetskamraterna är great men själva jobbet, not so much.
Så allt detta arbete har påverkat min rygg nå så fruktansvärt, har aldrig haft problem med ryggen förut i mitt liv men nu gör den ont konstant.
När jag går, när jag sitter, när jag ska sova, när jag vaknar, när jag gör vissa övningar på gymmet.
Nästan i princip allt gör ont och jag vet inte vad jag ska göra.
Kan ju lixom inte direkt sluta på jobbet, för jag behöver ju ett jobb men samtigt så vill jag ha ryggen i behåll.
Ska ju dras med den i minst 65 år till (eller förresten, jag ska bli en cool 100 årig tant, så lets say 85 år till), men för att jag ska kunna bli det så lär jag ju ha en fungerande rygg.
Just nu ser mitt mål inte så ljust ut, för min rygg dödar mig typ.

Damn.

Therese och Ann


Kände att "långärmad" tröja inte var något för mig, så vi tog det vi hade
och fixade till den lite.





Fick ingen bild på det slutgiltliga resultatet men det såg inte ut sådär iaf,
tog bort armarna helt så det blev ett linne.
Faktiskt så vart det helt okej med tanke på att det enda vi hade var ett par nycklar och våra muskler.
typ.


Dansande robotar




Miike Snow, animal var grym!





Trots regn hela dagen var Good Vibs en kanonbra festival!
Det var inne i Centennial Park i City och parken var verkligen huuuuuur stor som helst.
Riktigt bra band och Sidney Samson var nå sjukt bra, man måste nästan uppleva honom live för att förstå hur bra DJ han är.
Det var galet!
Var genomblöt och trött när jag kom hem men det var det helt klart värt.
Dock saknade jag mina festivalbrudar vid min sida här i aussie, ni borde ha varit med.