Efter två månder med fest, fest, fest, mat, mat och ännu mera mat och typ noll träning så tog jag mig äntligen tillbaka till mitt kära gym idag.
Jag trodde, dum som jag är, att jag typ skulle vara på samma nivå som för 2 månader sen och bokade in mig på två klasser i rad, precis som vanligt.
BIG MISTAKE
Efter första klassen skakade mina ben så mycket att jag knappt kunde gå och att stretcha hjälpte inte ett smack, avbokade min andra klass på grund av så jäkla mycket träningsvärk.
Det brukar vanligtvis ta mig 15-20 minuter att gå hem men idag tog det mig 35 minuter och det var pina i varje steg jag tog.
På ett sätt dock så är det en väldigt "skön" känsla för jag vet att jag tagit i och gjort nått bra men jag fasar inför imorgon.
Vara på alerten hela dagen och servera kunder kommer inte bli det roligaste när man knappt kan gå och på det blir det kimax på kvällen, herregud!

Fast det är ju mitt eget val så jag klagar verkligen inte, jag bara "uppmärksammar" er :P

Fortsättning på Livet som backpacker
PS. VARNING FÖR SUPERLÅNGT INLÄGG

Efter Airlie Beach åkte vi till 1770 (Agnes Water är ett annat namn för stället).
1770 upptäcktes av James Cook, eller Captain Cook som man oftast säger och eftersom han upptäckte 1770 år 1770 så fick det även bli namnet på 1770 (ursäkta den röriga meningen).
Det mesta på den Australiensiska östkusten är upptäckt utav Captain Cook som var en brittiskt "explorer".
Saken är ju den att det redan bodde aborginer på de flesta ställen som Captain Cook upptäckte men eftersom ingen tidigare hade satt någon "stämpel" på vad de olika ställena var så tog Captain Cook sig äran och gjorde det.

Med Oz experience så har man en utbildad Tour Guide som kör bussen och berättar intressanta saker om alla ställen man kommer till.
Åker man med Greyhound som vi gjorde en gång så får man ingen "utbildning" över huvudtaget.
En utav många anledningar till varför jag skulla välja Oz Experience framför Greyhound.
Jag tror jag har lärt mig mer om Australien och dess historia än vad jag kan om Sveriges.

Men tillbaka till 1770.
Från Airlie BEach till 1770 tog det cirka 11 timmar med buss och vägen dit var otroligt lång och ganska tråkig, fanns inte jättemycket att kolla på då landskapet på den sträckan var väldigt platt men med en bok och lite musik så gick 11 timmar ändå relativt snabbt.
Tips: Det finns vissa busschaufförer som spelar så otroligt dålig musik så man har lust att hoppa av bussen och gå resten av vägen, därför kan en egen ipod vara bra att ha.
Vill man så får man iförsig koppla in sin egen musik till stereon på bussen så slipper man lyssna på den hemska musik som ibland kan spelas.
På bussen träffade vi två andra svenskar från Uppsala, supertrevliga så vi pratade bort en del av de 11 timmarna också.
När vi väl var framme i 1770 på vårt Hostel 1770 Backpackers lagade vi iordning (vi som åkt på bussen under dagen) lite kängurugryta med tortillabröd och créme freiche.
I 1770 kan man dessutom surfa superbilligt!
Det finns två surfskolor, Lazy Lizrad och Reef 2 Beach.
Lazy Lizard kostar 30 dollar och för de får man en 4 timmars surflektion, en liten grupp på max 10 personer och en väldigt duktig och erfaren coach.
Reef 2 Beach kostar 17 dollar där man surfar i en större grupp och i 3 timmar.
Vi gjorde Lazy Lizard och var supernöjda med den men jag tror säkert att Reef 2 Beach är bra den också.
Vill man surfa billigt och bra så är 1770 definitivt stället att göra det på.
De har nämligen den billigaste surf lektionerna i hela Australien.


Luke (vår surf coach) hjälpte oss att fånga vågprna samt att pusha på oss så vi fick
lite mer fart.
Han sa även till när vi skulle ställa oss upp vilket underlättade mycket.
Innan man ger sig ut i vattnet får man lära sig om Rips och strömmar och självklart
hur man ska paddla och vilken fot som är den bakre foten.
Här i Australien där fler folk av deras okunnighet för rips än i hajattacker
och ändå är det hajattackerna som alltid uppmärksammas.
Det borde vara tvärtom för att få både locals men mest såklart turister att veta vad ett rip är.
Ett rip är alltså en slags ström som bildas när vågorna kommer och slår in mot land, för att
vågorna ska ha någonstans att ta vägen sen så går de ut i havet igen i en slags undervattensström
som ibland kan vara 500 meter lång.
Ripen är starka och fastnar man i ett rip och försöker simma emot dem för att komma tillbaka till land (som de
flesta gör) så är chansen stor att man blir så trött att man tillslut inte orkar hålla sig flytande och
tyvärr så drunknar man. Det man ska göra är att, för det första alltid simma mellan flaggorna som är utsatta på
bevakade ständer, på så sätt finns det livvakter där som har koll på vad som händer på stranden.
Det andra man ska göra är att hålla sig lugn och simma snett utåt från Ripen tills man märker att man
slutat blivit meddragen i den strarka strömmen.
Det tar ett tag tt lära sig att utskilja ett rip (jag är inte helt 100 på den än) men det säkraste sättet att veta
vart det finns rip är att titta på vågorna.
När vågor kommer in till land bildas det ett "vitt skum" som gör att vattnet kan se ganska farligt ut men det är faktiskt just där som det är säkrast att bada.
Där vattnet ser som lugnast ut, dvs inga vågpr, är oftast det stället där ripen går ut till havs igen.
Comprende?







Efter det vart det chill på stranden tills solen gick ner.

1770 är en väldigt liten ort, händer egentligen inte mycket alls där men är
trots det riktigt fint.
Vill man ta vara på surfingen så tycker jag definitivt att man ska stanna längre.


Vårt nästa stopp var Rainbow Beach där vi bodde på Fraser's on Rainbow och som
jag sa tidigare såingick våra nätter där i vårt Cobber Pass som vi köpte med Oz Experience.


Dryga 30 minuter ifrån vårt Hostel låg en enorm "Sand dune" och där har de dagliga
guidade turer som man kan gå med i gratis. Är det fint väder är det helt klart värt att
gå tid och ta en titt.
Solnedgången var riktigt vacker.




Man kunde åka sand board (tror att det hetta så i alla fall), typ som pulka fast på sand.






Vårt färmedel för 3 dagar framåt.
Här håller vi nämligen på och förbereder oss för att åka till underbara Fraser Island.
För att komma till Fraser åker man färja över och den tar cirka 10 minuter.
Fraser är världens största sandö så förbered er på att bli sandiga, efter ett tag bryr man sig inte ens.


På Fraser får man inte bada i havet på grund av Hajrisker, rips och maneter men
ön är full med olika insjöar och där får man bada hur mycket som helst.
Vi åkte 4 bilar med 8 personer i varje bil och man är samma 8 personer i sin bil alla 3 dagar så
man blir lixom som en liten familj.
Vår bil var grym!
Jag rekommenderar att ha en guide med sig (han kör den bil som åker först) på så sätt får
man se "det mest sevärda" på ön och man slipper oroa sig för att virra bort sig.


Har nog aldrig sett så kristallklart vatten.





Vårt camp där vi sov i tält och lagade mat med gasspis (äkte campingliv. det gillar vi).
På kvällen vart det party under stjärnorna och goonet var självklart med.


Therese och Tamara




Några minuter efter den här bilden togs ser vi en skugga av en haj, inte en liten fjuttig haj utan
en tigerhaj på dryga 3,5 meter simma runt Brendan (vår guide).
Eftersom vi står uppe på en stor klippa hör han inte oss när vi skriker SHARK!!, så han fortsätter att simma
i riktning mot hajen och när den är cirka 1 meter ifrån honom ser han den.
Hajen simmade fram och tillbaka runt Brendan i säkert 5 minuter men som tur var så
var han inte hungrig den dagen.

Kvällen innan hade vår andra guide blivit misshandlad av 4 okända män.
Träffade en tjej i Byron när vi var där och tydligen är dessa händelser tp legendariska, alla pratar om
dem och hon var typ hur avis som helst på att vi hade varit där.


Vårt lilla crew.


Dingosarna kunde man se lite överallt men främst på kvällen vid campet
när vi stod och lagade mat.
Här och var kom det fram en massa dingos och trodde att de skulle få mat vilket de såklart inte fick,
det är nämligen strängt förbjudet att mata dem.
Först var det lite läskigt att ha dem omkring sig men efter första kvällen var man van och så länge man inte
var aggresiv mot dem så gjorde de inget tillbaka.

Fraser är helt klart något man borde besöka, så värt det och har man ett bra gäng man åker med så gör det en stor del av vistelsen.
Jag gillade Fraser himla mycket!


Vårt nästa stopp var Noosa där vi spenderade 3 dagar, första dagen mötte
vi upp med Elise och åkte till Sunshie Beach tidigt på morgonen och var där hela
dagen.


Dagen där på promenerade vi runt i Noosa National park i några timmar och
tog oss en sväng ner på stan.
I Noosa bodde vi på Nomads och en sak som var lite drygt är att man måste ta Shuttle Buses till de
ställen man vill åka till eftersom hostlet låg lite kallebakom.
Det gick inga Shuttle Buses på kvällarna vilket innebar att man antingen fick ta taxi eller stanna på
hostlet och just när vi var där var det typ inge party alls på hostlet så det blev 3 lugna kvällar
vilket i försig kanske var bra.
Skulle jag åka dit igen skulle jag nog ha valt YHA som låg prcis vid busstationen inne i stan.




En sak som vi lärde oss var att man borde boka sina bussresor i tid för att vara helt 100 på att man kommer dit man ska när man ska.
Från Airlie Beach hade vi nämligen förbokat allt, dvs att vi hade datum och passa enda fram till slutet av vår resa
och därför är det ju såklart viktigt att man kommer dit man ska i tid.
Sista kvällen i Noosa skulle vi gå in och boka 3 platser på Oz-bussen till Brisbane men bussen var redan full.
Vi hade typ alltid bokat in våra plaster kvällen innan och det hade aldrig varit fullt förut, panik utbryter och tillslut är vår enda läsning att köpa biljetter (26 dollar styck) från Noosa till Brisbane med Greyhound.
Det löste sig ju men för några minuter där var vi ganska panikslagna så tänk på det om ni reser, speciellt under högsäsongen.

Vi kom till Brisbane runt 12 på dagen och blev uppmötta av en familjevän till Matilda eftersom vi skulle bo hos dem i 2 nätter.

Inne i Centrum




Jag lärde mig tycka om Sushi


En stackars fladdermus som flög in i vårt rum en utan kvällarna.

Brisbane var också en otroligt härlig stad, ganska mycket business över det hela men  jag gillade Brisbane mycket!
Vi gick till Down Under Bar som tillhör Base Backpackers och festade en utav kvällarna, tyckte det var
riktigt bra drag och mycket folk.
Helt klart en kväll vi alla tre nog kommer minnas ett bra tag!


Next stop: Surfers Paradise.





Stannade 2 nätter även i Surfers och första dagen vi kom dit köpte vi ett party pass, där man får fritt inträde på 5 klubbar plus en gratis drink på varje ställe och rabatterade priser på resterande drinkar.
Det var helt okej men man hade typ bara 1- 1 ½ timme på varje ställe, men vi hade en riktigt rolig kväll med
bra musik och dans.
På Vanity, en utav klubbarna, hade de dator med internet på toaletten, en make up artist, olika perfymer man fick prova och även lite smått och gott.
Det var till och med en kristallkrona i taket och en hel drös med speglar.
Nästan så man skulle kunnat parta på toaletten och det inte varit för att de spelade grym musik på dansgolvet.
Annars i Surfers så mötte vi upp med Elise igen som kommit ifatt oss, vi hängde på stranden ett tag och bara gick runt.

Vi sov på Backpackers in Paradise och vi var 11 personer i vårt rum, där en utav dem var en man som luktade så mycket svett att man kände lukten så fort man öppnade dörren och på natten snarkade han det högsta snarkningarna jag någonsin hört (värre än pappa) och vi höll på att bli tokiga!
Men det är sånt man får stå ut med när man vill bo relativt billigt.
Det låg i alla fall väldigt centralt och nära till allt men om ni åker dit så kolla upp andra alternativ på hostel (och akta er för illaluktande män som snarkar).


Gissa vart vi åkte sen?
Byron Bay såklart.
Byron var vårt hem i 5 nätter och vi gjorde en hel del under dessa dagar.


Vi bodde på Backpackers Inn där vi fick låna cyklar.
Det var första gången jag satt på en cykel på över 8 månader, helt sjukt.
Jag vet fortfarande hur man cyklar men att cykla i vänstertrafik krånglade till allt..
Och jag som trodde att jag hade vant mig vid att bilarna kör på "fel sida" här, I guess not.


Vi bakade chokladbollar.






Åkte på en dagsutflykt till Nimbin med The Grasshopper


Där arbetsandan såg ut ungefär så här..

Nimbin är nämligen känt för att vara ett "drogställe", det låter hemsk och egentligen så är det väl det.
När vi gick på gatan så fick vi flera förfrågningar om vi ville köpa lite "cookies" och de flesta vi såg såg ganska risiga ut men hjär och där skymtade man barnfamiljer som var ute och lekte.
Stora kontraster, jag skulle inte vilja att mitt barn växte upp bland droger.
Men hey, är man into that stuff så kanske Nimbin kan vara värt ett besök?
Efter Nimbin tog bussen oss vidare till ett ställe där vi hade BBQ och fick gå runt och kolla på fin natur.






Therese Skydivade i Byron och vi kajakde även med delfiner vilket var riktigt häftigt.

Byron var väldigt soft, en hippistad skulle man nog kunna kalla det.
De flesta där hade en väldigt positiv inställning till livet där den högsta prioriteten är
att leva livet.
Surfa, chilla, ta några öl med vänner och surfa lite till.
Karriären är inte något som bekymrar de (inte alla men många) som bor i Byron utan där handlar det mest om att få ut så mycket som möjligt utav livet, leva i nuet with no regrets kind of.
Jag gillar det mottot och jag tycker det är något alla borde lära sig ifrån, man borde leva varje dag till fullo för en dag som passerat är en dag man aldrig kommer få tillbaka.
Vill man ut och resa, gör det, för innan du vet ordet av kanske det är för sent.


Tyvärr regnade det en hel del när vi var i Spot X men vi fick i alla fall en
surflektion och supergod mat. Tror Spot X akn vara det ultimate stället att spendera några dagar på under högsäsongen när vädret är som bäst, det är brasa på kvällen med gitarrspel, surfing på dagen och ja, bara
tillfälle att ta det lugnt och njuta av livet.
Spot X var vårt sista stopp innan vi skulle tillbaka till Sydney och tyvärr så har vi inga bilder därifrån..

Att komma tillbaka till Sydney kändes på ett sätt väldigt konstigt, att vara backpacker hade ju lixom blivit ens livvstil under de veckor vi var borta.
På en gång började paniken över att inte ha någopt jobb skölja över mig och jag sökte jobb som en galning, en vecka senare hade jag min trial och två dagar efter det började jag jobba.
Allt löser sig, det gör det och den här resan är något jag kommer minnas för resten av mitt liv.
Jag har fått vänner för livet och är tusen erfarenheter rikare, vad mer kan man begära?

Nu har jag drygt 3 månader kvar i Australien och jag ska försöka göra det mesta och det bästa utav den tiden.
Det är ett löfte till mig själv.

För att jobba i Australien (lagligt) behöver man ett Work and Holiday Visa, ett studentvisa fungerar också men då får man inte jobba mer än 20 timmar i veckan.
Enligt vad jag har hört så är inte typ cafeer och sånt jättenoga med om man jobbar mer än 20 timmar om man har ett studentvisa.
Jag har ett Work and Holiday Visa som jag köpte via Internet, det finns säkert billigare ställen man kan få sit Visa ifrån men som alltid när det gäller mig så köpte jag mitt i sista minuten.

Grattis farmor på födelsedagen och hoppas du får en fin födelsedag!

Och hoppas ni alla får en bra midsommar och att det firas på svenskt vis :)
Själv ska jag ut i Sydney city med Matilda och ett gäng andra svenskar för ett sjujäkla firande!

See ya!

Här får ni en liten idé om vart vi har rest. Vi började alltså i Sydney den 5 maj och åkte då
till Melbourne som ligger "snett"söder om Sydney.
Efter det flög vi upp till Cairns som ligger väldigt mycket norr ut (jag och väderstreck är typ som kaviarr och juice, ingen bra kombination men jag gör mitt bästa).
Efter det reste vi alltså hela vägen ner från Cairns till Sydney på dryga 6 veckor.
Sträckan vi har rest är ungefär som att resa från den nordligaste delen av Sverige till den sydligaste.


Oz experience var företaget vi åkte med, det kan jag verkligen rekommendera.
För 495 dollar fick man ett busspass (cobber pass) från Cairns hela vägen ner till Sydney
och har ett år på sig från det att man köpt sin biljett att använda sitt pass.
I det priset ingick ett fritt stop med ett mål mat på Krombit Cattle Station , en natts boende, tre målmat och en surflektion på Spot X och en dagstur till Hunter Valley.
Och såklart bensinpengar för hela resan.



I Melbourne bodde vi på King Street Backpackers, priset låg på 28 dollar per natt vilket är ganska så högt
men det var ett bra hostel och låg centralt.


Oss ute på en utav alla utflykter i Melbourne.


Vi spenderade närmare 4 timmar med att gå igenom Queen Victoria Market och det vi
köpte var typ en varsin T-shirt.
Det var en väldigt stor marknad och är ni i Melbourne tycker jag verkligen att ni ska gå dit
(fast är ni där med en respektive som i princip hatar shopping så ska ni nog lämna den respektive åt att göra något annat).


Queen Victoria Market


Melbourne City


City Circle Tram som tog en runt i Melboune City gratis samtidig som man hade en
inspelad röst i högtalarna som berättade om olika sevärdheter.


St Kilda.
Är ni i Melbourne är St Kilda ett MÅSTE.
Det är verkligen underbart där!
Man kan ta en spårvagn från City och det tar ca 15 minuter och det är en mysig liten stadsdel med
Luna Park (nöjespark), hur mycket mysiga caféer, pubar och restauranger som helst.
Som sagt, ett måste att besöka.


Ett försök till en hoppbild i St Kilda


Lagunen i Cairns


Grillning vid Lagunen där vi även fick sällskap av Natalie.


Vi hade bara tänkt vara 3 nätter i Cairns men gillade det så mycket
så vi stannade 6 nätter.
Här är vi ute på en utan alla partynätter.
I Cairns bodde vi på Woodduck, 17 dollar natten där både frukost och middag ingick.
Plus att man varje kväll typ fick gratisdrinkar på The Woolshed om man gick dit med massor med
folk från hostlet, vilket man såklart gjorde.
Cairns är verkligen ultimata party/chillstället, hänga vid Lagunen på dagen och dansa på natten.
Andra saken man borde göra när man är i Cairns är såklart att åka ut i Stora Barriärrevet där man kan snorkla eller till och med dyka, åka till Cape Tribulation som är en utav världens äldsta (?) regnskogar och en massa andra roliga saker.
Det går att leva väldigt billigt i Cairns.


Mina fina vänner!




Efter 6 underbara dagar i Cairns begav vi oss till Magnetic Island.
För att komma till Magnetic Island åker man buss till Townsville och tar sedan färjan över till ön.
På "Maggie" bodde vi på X Base som låg precis vid vattnet, här hade det blivit något fel med vår bokning
så vi fick betala 20 dollar natten istället för 25, soft!
Magnetic Island var magiskt.
Att vakna upp med stranden precis bredvid sig och att sitta på kvällen med en drink i handen och höra och se vågorna som kom in från havet var fantastiskt.










En annan ofta förekommande sak som vi upptäckte under vår resa var att man
dansar på borden och inte på golvet och man tar ju seden dit man kommer
så det var ju bara att kravlla sig upp på borden och dansa.


Vårt nästa stopp var Airlie Beach.
Första kvällen i Airlie (17 maj) firade vi Matilda som fyllde 21 och sen begav vi oss
ut i Whitsundays med en båt som heter Condor.
Trots att det regnade mestadels av tiden (syns inte på bilderna så bra eftersom
vi inte hade kamerorna framme när det regna) men vi hade turen att få några timmars sol.
Här köpte vi också ett paket för 699 dollar (minns tyvärr inte namnet) och där ingick
2 dagar och 2 nätters segling inkl. alla måltider, snorkling.
Det ingick boende på ett hostel på Rainbow Beach (kommer lite mer söderut) och även en 3 dagar 2 nätters tur inkl. alla måltider på Fraser Island.









Bjuder på den...
Fick äran att kasta in repet som man knyter fast i bryggan så båten inte åker iväg (även här brillierar jag med mina kunskaper, fantastiskt så allmänbildad man är.. eller?).

Trots regn, en sjujädra massa regn, så var Whitsundays spektakulärt (jag kanske är lite allmänbildad ändå
om jag nu kan såna ord som spektakulärt, grejen är den att jag skulle kunna använda fantastiskt, vackert, himmelskt osv hela tiden, för alla de orden passar in på Whitsundays och i stort sett hela resan men lite variation har ju aldrig skadat).
Verkligen värt det.


Efter 3 dagar ute till havs var vi tillbaka i lilla Airlie Beach och sista dagen blev det lite sol
och lite party.

Nu mina kära vänner har jag setat med där här i 2 och en halv timme och det är hög tid för mig att sova eftersom jag ska upp med tuppen (till och med innan tuppen) och bege mig till jobbet.
Men jag klagar inte!
Jag tänkte i alla fall att jag skulle fortsätta på "Livet som backpacker" när jag har tid, kanske kan var lite kul?

Godnatt

Första dagen på jobbet avklarad och trots att klockan stod på 5.30 (och jag faktiskt gick upp direkt när den ringde istället för att snooza i en evighet som jag alltid gör) så var jag relativt pigg och väldigt extalterad.
Kom dit vid 7.30 och satte mig med Jennie, den tjejen jag ska ersätta eftersom hon åker tillbaka till Schewiz nästa vecka, och drack en Latte.
Oja, jag drack en Latte, första latten i mitt liv men jag tyckte faktiskt om den.
Men favoriten är fortfarande Chailatte, finns inget som slår det.

Vårt (ja, jag säger vårt) cafe är känt för att ge bra och väldigt snabb service så runt klockan 8 var det fullsmockat med folk som stod på kö och skulle beställa och där stod lilla jag, som aldrig har stått i kassan förut (råkade visst säga att jag hade lite erfarenhet inom det, oopsi) och försökte ta alla orders.
Samtidigt som jag skulle skriva in i kassan vad alla beställde skulle jag också hålla koll på vad Jennie skrev på sidan om.
Man jobbar nämligen i par, en (som idag var jag) tar hand om kassan och den andra (jennie) tar hand take away beställningar och skriver upp det på kaffelocket eller en papperpåse där an får sin mat om man beställer det.
Det är hur mycket forkortningar som helst, typ:
Chailatte= ChL
Flat White= /
Strong Black= SB
Bacon and Egg roll= BE Roll
Spinach Roll= Spi roll
Ska det vara soya mjölk istället för vanlig blir det ett Y och vill de ha sitt kaffe "stirred " så ska man göra en böjd pil.
Det finns Banana Bread, Blueberry bread, Walnut Bread, Raisin Toast och hur mycket mer som helst och alla har sin egen forkortning (jag kan dem faktiskt men det blir lite långdraget och inte så rolig läsning om jag ska radda upp alla förkortningar jag kan).
Efter en dag tycker jag att jag har lyckats lärt mig väldigt mycket men det finns typ sååå mycket mer att lära!
Sen kommer det mackor ifrån Jonny (kocken) som man måste ropa ut till folk som har beställt och samtidigt som man gör det ska man ta nästa kunds beställning, här snackar vi verkligen multitasking.
Tur att jag är kvinna, hehe.

Lily (chefen) är jättegullig! I måndags fick jag 20 dollar för min trial för att jag hade behövt tagit bussen dit (egentligen får man inte betalt) och idag var hon jättehjälpsam precis som alla andra också var.
Vi är två baristas (en barista är de personer som gör kaffe), en kock, 2 servitriser och så jag och Jennie som står vid kassan.
Lily är all-rounder så hon hjälper till där det behövs.
Jag tror jag kommer trivas väldigt bra på The Lobby faktiskt!

Imorgon är det tidig start igen och sen en fullspäckad dag.
Är så jäkla glad att jag fick den här chansen!

By the way, Matilda har kommit in på en utbildning hon sökt här! Så nu stannar hon tills December, åker hem för typ 2 månader och sen tillbaka i Februari för att börja plugga.
Det går bra för oss nu :)

For det forsta sa ar jag sa himla glad for Sara som kommit in pa sin utbildning i Kristianstad, enormt stort grattis!

Nu har en tredjedel av var Oz-familj akt hem till Sverige.
Usch, hejda ar verkligen inte min grej och att saga hejda till Therese idag pa stationen var allt annat an kul.
Helt sjukt egentligen hur en sa stark vanskap kan vaxa fram pa nagra veckor.

Skäms på mig.
Faktiskt, jag skäms lite.
Har varit hemma i Sydney i en vecka och har inte uppdaterat en enda gång.

Fick nyss ett samtal från mormor (som tyvärr bröts efter en stund) och då insåg jag verkligen hur mycket jag saknar alla där hemma!
Tack mormor för att du ringde, det kommer jag leva länge på.

Okej, så vad har hänt sen jag sist skrev?
Kommer jag ens ihåg?

Vi spenderade en natt i Spot X, ett ställe som typ inga aussies (förutom tour guides) har hört talas om.
Tyvärr regnade det en hel del så det drog ner "bedömningen" av platsen men kan tänka mig att Spot X på sommaren är typ guld värt.
Åker man med Oz Experience som vi har gjort får man en surflektion, lunch, middag, frukost och bopende för 50 dollar vilket är typ asbra med tanke på att maten verkligen var fräsch, typ i jämförelse med restaurang mat (nästan) och det var ett riktigt chill ställe med brasa och gitarrspel på kvällen (då det inte regnade).
På söndagen åkte vi tillbaka mot Sydney och usch va irriterade vi var på Sydneys kollektivtrafik när vi kom fram.
För det första var klockan drygt 8 på kvällen när vi kom fram och då hade vi setat i en buss i 10 timmar, hungriga som gamar och trötta.
Därför bestämde vi oss att köpa lite Thai innan vi påbörjade resan tillbaka till Frenchs Forest som normalt vis brukar ta en timme.
Straxt efter 8 hade vi käkat klart och skulle ta tunnelbanan till Chatswood för att sen ta bussen därifrån till Frenchs Forest.
Tror ni det gick så bra eller?
Nej.
Tunnelbanan till Chatswood var avstängd för de höll på att fixa spåret så vi fick ta en ersättningsbuss (det tog typ minst 1 timme för oss att hitta till den där jäkla ersättningsbussen) och när vi väl kom till Chatswood fick vi sitta i kylan/regnet och vänta en timme på att den bussen kom.
Det bör tilläggas att vi alla hade typ 13 kg väskor på ryggen plus 4 kassar med mat och dyligt som vi fördelade mellan oss.
Vi var nog alla ganska så tjuriga den kvällen men väl hemma här i Frenchs Forest släppte tjurigheten och vi välkomnades hem utav Gull och Klaus.
Therese och Matilda har nämligen sovit här sen i Söndags, så Oz familjen har varit samlad.
Underbar känsla!
Hur som, vi kom hem men det jag ville påpeka var
att Sydneys kollektivtrafik suger.
S.U.G.E.R.

Sen dess har vi varit och visat Matilda Manly eftersom hon inte varit där, vi har varit inne i City och kollat runt i affärer, jag och Matilda har sökt jobb.
I Torsdags var vi till Hunter Valley för vinprovning och mysig lunch.
Det var en väldigt tidigmorgon för oss som gillar att sova länge, vi gick upp kvart i 5 och satte oss på bussen straxt efter 6.
Gissa om det var 3 trötta tjejer som kom till Oz bussen klockan 7 på morgonen.
Ingen utav oss hade varit på vinprovning förut så det var en helt ny erfarenhet
på vägen dit stannade vi till på ett ställe där vi fick se vilda kängurus och Wallabies, har aldrig varit så nära en vild känguru (den närmsta var kanske 10 meter ifrån) förut så det var en jättehäftig upplevelse.
Väldigt fina djur.
Hunter Valley ligger norr om Sydney, inte långt ifrån Newcastle så normalt sätt skulle det ha tagit oss drygt 2 timmar att komma dit men just idag, på grund av allt regn tog det längre tid.
Till exempel, vi kunde inte åka den normala vägen för det var översvömning (verkligen översvömning, det var typ säkert 1 meter vatten som stod emellan oss och andra sidan vägen), hela vägen dit sa chauffören att han aldrig hade sett Hunter Valley så översvämmat, och han hade jobbat lääääänge som tour guide.
Det var lixom vatten överallt, sjöarna var översvömmade, åkrarna var nästan dränkta med vatten.
Helt sjukt vilken år det har varit vädermässigt här i Aus.

Vi var till två vinprovningar (egentligen brukar de åka till 3 men på grund av the floods så blev det bara två för vår del, vilket var mer than enough).
Den första var jättemysig och vi fick testa på vita viner, röda viner och champange och för mig som inte vanligtvis tycker om vin, var det en helt nytt för mig.
Vinerna var faktiskt goda!
Borde kanske nämna att Hunter Valley är en vinodlingsområde där alla viner är egenprodicerade i det området, det finns allt från stora vinodlingar med "stjärnvin" till mindre personliga vinodlingar där vinerna inte massproduceras utan görs "med kärlek".
Den första vinprovningen vi var till gjorde sina viner med kärlek och utefter det kunderna ville ha.
Och som sagt, jag hittade några viner som var riktigt riktigt goda.
Efter vin och jättegod lunch med trevligt sällskap (och lite på lyset) åkte vi vidare till nästa ställe, inte alls lika personligt, det var en utav de odlingar som "massproducerar" och vinner massa priser och enligt mig var vinerna där inte alls lika goda.

Igår åkte jag in till North Sydney för att provjobba på ett cafe (trodde jag) men de ville typ bara träffa mig personligen, ska provjobba på riktigt på måndagmorgon klockan 8.
Yey, upp vid klockan 6!
Och på tisdag har jag en annan intervju som säljare för ett företag som representerar mass andra företag (antar att det är en sån där dryg jävel som ingen nånsin vill prata med men det är ju värt en intervju i alla fall).
Har i alla fall lite på gång men vågar inte hoppas på för mycket.
Men jobb behöver jag för jag har nästintill noll pengar på kontot.
Men med tanke på vad jag upplevt under de senaste 6 veckorna så är det värt det, jag har fått min egen lilla Oz familj (som Therese säger och jag instämmer), fått vänner för livet och en upplevelse jag aldrig kommer glömma.

Snälla ni, kära läsare, ut och res.
Det kan vara bland det bästa ni kommer göra i era liv.

Idag har vi alltsa varit pa en dagsutflykt till Nimbin, Nimbin ligger nagon timme ifran Byron och ar varsta hippiestaden.
Och med hippiestad sa menar jag verkligen hippiestad.
Vi akte med en buss med ett stort gang manniskor fran olika hostel har omkring i Byron och nar vi kommit fram till Nimbin sa holl busschaufforen ett speach om att Marijuana faktiskt ar olagligt i New South Wales och vilka skador som det kan orsaka men mesta dels sa han bara att man i princip skulle borja med lite och vanta 2 timmar for att se om man far nagon effekt och sen ta lite mer.
En ovan knarkare? ska inte ta mer an en halv cookie.

Jag vet ta mig tusan knappt vad en cookie ar.

Hur som, vi kom ut och man kunde typ kanna roken av droger och mitt pa gatan stod de folk som viskade "you wanna buy a cookie?".
Inne pa ett cafe vi var pa satt en som jobbade dar och rokte vad jag skulle tro var weed och nagra gaster satt och salde knark som om det var godis.
Och sen kunde man se barnfamiljer som lekte i en narliggande lekpark.
Enligt var guide var tydligen ocksa en del poliser hoga ibland.
Hahah helt sjuk upplevelse och nar vi kom tillbaka till bussen tror jag nastan att de flesta hade testa atminstine lite.
Handen pa hjartat, jag svar, jag/vi testade inget.
Knark ar inte riktigt nagot for mig men anledningen till att jag skriver om det har ar for att jag tycker det ar sa surrealistiskt hur ett helt samhalle kan vara kant som ett "knarksamhalle".
Det tog typ 10 minuter att ga fram och tillbaka genom Nimbin stad, sa det ar inte precis stort.
Efter det akte vi till ett stalle dar vi hade BBQ och darefter akte vi till ett stalle dar vi fick kolla pa vattenfall.

Landskapet till och fran Nimbin var sa himla vackert, synd att jag fortfarande inte kopt nagot minneskort till min kamera.
Det var lixom boskap med bade hastar och kor lite har och var och allt var gront och fint. 
Jattevackert som sagt. 

Imorgon vantar kajaking med delfiner och en till surflektion (fick kopa den for 10 dollar, 70 kronor. I vanliga fall kostar en surflektion minst 65 dollar, GO ME! ) for min del och pa kvallen blir dte utgang med en tjej vi traffade idag. 
En harlig dag kan jag nog forutspa :) 

Vi beger oss till Spot X pa lordag morgon for annu mer surfing och sen pa mandag aker vi tillbaka till Sydney, det ar helt sjukt att 6 veckor redan har gatt. 
Jag kan knappt forsta att tiden gatt sa fort men tiden gar ju fort nar man har roligt och roligt kan man minst sagt saga att vi har/har haft det!