Idag har det spederats pengar.
Åkte till das Mall (Warringah Mall) med Matilda runt 12 och åt McFlurry till frukost följt av Red Curry Chicken från The food court.
Efter det gick jag in och gjorde ett (eller flera) fynd på JB HI-FI, kom ut med en ny Ipod Nano (passar perfekt i storlek för träning), nya hörlurar (eftersom jag inte gillar Apples hörlurar) och två "cases" till min nya lilla älskling (ipoden).
Fick bli en 8 GB i silver och jag tror att efter att ha gått igen Andys alla 3000 låtar på hans dator kommer nog jag och min Nano bli bästa vänner.
Sen fortsatte vi vidare till alla klädaffärer och det slutade med att jag kom hem med en stickad tröja, en ring, två väskor, en stickad kofta och en vit t-shirt.
Hej då pengar men åh så lycklig jag är!
Ibland måste man faktiskt få unna sig.

Vi gick också och såg på "Horrible Bosses" på bio och den filmen var riktigt rolig faktiskt, skrattade vissa gånger tills tårarna rann och jag tror det var precis vad vi behövde.
Speciellt när den här scenen kom, det var då vi skrattade till vi grät, anledningen?
Vi känner igen oss själva i klippet (Therese vi saknar dig).
http://www.youtube.com/watch?v=J3cDZd7B6xs
Tycker helt klart att den filmen är värd att se!

Sen bar det av hem till mig med Justin Bieber Never say Never och Fighter, faktiskt så måste jag säga att jag blev lite besviken på Justin Bieber filmen.
Och stackars Matilda, med tanke på att hon inte är världens största bieber fan så var det väl en pina för henne att titta på filmen men snäll som hon är så lät hon mig se :)
Fighter ska jag se på nu, om jag orkar hålla mig vaken.
Vaknade klockan 5 i natt och sov till och från (mest från) fram till klockan 9.30 då jag gick upp.
Borde kanske försöka sova nu istället men naaaee.

Idag har varit en sån dag som man behöver någon ibland, en slapp dag med folk man tycker om, inte gjort något speciellt egentligen men ändå har man varit så glad.
Är inte det en fin vänskap så säg.

Puss på er

ps. Hittade dosan, den låg såklart slängd bland allt skit.

Klirr i plånboken sa det idag när jag kollade mitt australiensiska bankkonto, har nämligen fått tillbaka skatten.
Och eftersom jag är här på ett Work and Holiday Visa så har jag fått betala APMYCKET skatt till skillnad från aussies men fan så kul det är att få tillbaka den sen.
Typ som att få pengar från ingenstans bara för att.
Naaaaajs.
Tänkte att jag skulle passa på att kolla mitt svenska bankkonto också så började leta runt i min oreda och har nu letat i typ 3 timmar (läs 5 minuter) och kan inte hitta min bankdosa någonstans vilket gör mig en aning så ganska mycket nervös.
Har lixom ingen aning om hur mycket eller lite pengar jag har på det kontot och jag kommer inte ihåg när jag sist använde den jädrans dosan heller.
Ibland vill jag bara säga till mig själv att "växa upp och börja organisera dina viktiga saker" istället för att bara kasta in dem i gareroben och tro att jag ska hitta dem när jag väl behöver.
Det.funkar.inte.så.


Men med tanke på att min garderob ser ut så här så är det väl inte så konstigt att jag inte hittar den.


Annars då, jag kan ju börja räkna ner helgerna nu tills jag kommer hem och självklart är det både positiva och lite mindre positiva känslor över det.
Det händer så mycket här just nu som ibland gör att jag inte vill åka hem alls samtidigt som tanken på att få krama om alla mina nära och kära gör att jag vill vara hemma på stört.
Helt sjukt vad med känslor det kan finnas i en enda människas kropp.
Försöker att bara ta vara på varje dag ännu mer i alla fall men mina veckor består ju fortfarande (i två veckor till) av jobb och typ enbart jobb.
Inte för att jag klagar, trivs nämligen som fisken i vattnet på jobbet, vilket också är en utav de saker som gör det ännu jobbare att lämna.
Komma hem till vilket jobb då?
Neh juste, jag har ju inget!
Och tanken på att vara arbetslös är inte så lockande, pengar är lixom kul.
Och om inte kul så är det i alla fall behövligt.

Här kommer lite random bilder




Jag och Matilda var på IKEA för några helger sen (minns inte om jag skrev det eller inte).
Från Northern Beaches till IKEA tar det minst 1 och en halv timme med lokal trafik.
Det blir 3 timmar fram och tillbaka för en dryga 30 minuters visit på IKEA för att äta köttbullar med mos osch lingonsylt och daimtårta och prinsesstårta till efterätt.
Var det värt det?
BIG TIME.
Varje gång jag äter Daimt¨rta tänker jag alltid på mig och Sandra, våra daimtårtedagar typ som när vi köpte en hel daimtårta och delade på på tåget från Västerås till Sala, utan bestick eller nått åt vi upp den innan vi var hemma i Sala igen.
Älskar man daimtårta så gör man.

Och på tal om Daim, mamma när jag kommer hem vill jag ha ishavskaka tack!

Och en sak till, jag tycker ni är lite dåliga på att kommentera, visserligen är jag kanske inte den bästa på att uppdatera nu förtiden men jag vill lixom veta att ni fortfarande finns kvar :)

Puss på er!

Nyss klarat av en Personal trainer ignition pa gymmet.

Jag gjorde en quiz idag på jobbet, 15 frågor om Justin Beiber och gissa vem som hade alla rätt om inte jag?
Vet inte riktigt hur jag ska tolka det faktiskt...
Och jag som inte ens sett "Never say Never", faktiskt så vill jag se den.
Är jag 19 eller 12 år gammal?

Ännu en vecka har paserat och i början av veckan sa jag till mina chefer att jag slutar den 7 september och de vart ju inte allt för glada med tanke på att jag sa från början att jag kunde stanna tills den 30 september.
Men eftersom jag nu åker hem lite tidigare än beräknat så ville jag ha en vecka ledig innan jag beger mig till Svearike och då fick det bli som det blev.
Problemet är dock att eftersom jag är så "ärlig" och ger dem plenty of notice innan jag faktiskt ska sluta så kan dem i princip ersätta mig med vem som helst.
Vilket betyder att jag kan bli av med jobbet vilken dag som helst i princip.
That's how the hospitality business works in OZ.
Pratade med Lily (min chef) idag och sa att det skulle hjälpa mig mycket om jag kunde få jobba lika mycket som jag gör nu enda fram tills den 7:e och hon kunde inte lova mig något då de börjar leta efter en ersättare nästa vecka.
Men hon var inte jättenegativ iaf, så förhoppningsvis finns chansen att jag får jobba så länge som jag vill, fingers crossed.
Jag trivs verkligen på jobbet och alla är jättesnälla, lite drygt att aldrig ha sovmorgon men jag har vant mig nu och vad jag kan se så verkar de jättenöjda med de jobb jag gör så egentligen förstår jag inte varför de skulle "kasta ut mig".

Ser fram emot helgen, blir som vanlig party men denna gång ska vi återigen till kära Manly.
Förra helgen var vi nämligen ute i City och hade en riktigt rolig kväll!
Fattar inte att jag festar varje helg (en dag i helgen så inte hela helgen, ni kan vara lugna), skulle aldrig göra det hemma i Sverige (iaf inte i Sala) men jag gillar't så varför klaga?
Försöker njuta varje dag här nu den sista tiden (har iförsig försökt ta vara på alla mina dagar här under mitt år)
och vill inte att dagarna ska gå så fort.
Men tyvärr är det sanningen.
Tyvärr för att jag inte vill lämna men jag är trotsallt överlycklig över att komma hem och få träffa alla er igen, ni får inte tro något annat även om jag skriver att jag inte vill åka härifrån, deal?

Nu ska jag ut och leva livet till fullo lite granna denna torsdagkväll, ta hand om er :)

Jag vet inte riktigt vad det är med mig och bussar, men på något sätt så känns det som om nån "där uppe" tycker om att skämma ut mig in public.
Följande hände imorse när jag var på väg till jobbet.
Jag åker varje morgon klockan kvart i 7 med en buss som tar mig till Neutral Bay, allt gick bra fram tills att jag kom till Neutral Bay och skulle byta buss.
Byter buss precis som vanligt men eftersom jag alltid åker i rusningstrafiken då alla andra också ska till sina jobb så är det jämt smockfullt på bussarna.
Just idag fanns det en plats mellan två personer (ni vet de sätena som man ska lämna företräde till äldre personer) så jag tänkte att jag skulle sätta mig där.
Så in kommer jag, stor och klumpig med min gymväska och ska sätta mig ner men precis när jag är på väg att sätta mig så åker bussen, här talar vi inte om någon fin mjukstart utan det var gasen i botten och tuta och köra som gällde, så vad tror ni hände med lilla mig?
Jo men visst sörru, jag dyker ner (bokstavligt talat, dyker ner, med huvudet före) mellan benen på killen bredvid det sätet där jag hade tänkt sätta mig.
Jag klarar mig i alla fall från att falla pladask ner på golvet (det var lixom mer så att jag hängde med halva min överkropp på ena hans knä och mitt huvudet nere vid hans fötter) men försökte, med lite hjälp av en förvånad medpassagerare (killen som tyckte jag var en aning fööör påtränagande) ta mig upp.
Såklart så börjar ju flera personer på bussen att fnissa och där sitter jag lite smått röd i ansiktet och försöker skämta bort pinsamheten, det gick nog inte lika bra som jag ville tro att det gick.
Kan säga att jag fick en hel del blickar.
Aja, jag får väl bara ta att inse att jag och bussar inte riktigt går ihop alla gånger, tappar jag inte bikinitrosorna så ramlar jag huvudstupa mellan folks ben.
Men det känns ju bra att jag lyckas unerhålla andra i alla fall, verkligen.

Vissa människor är bara för härliga!
Vet ni vad som hände mig nyss?
Jag var på väg hem från gymmet, trött och eländig efter en kaosdag på jobbet och efter ett mördarpass på gymmet och så kliver jag på bussen och möts av att "OMG" med Usher spelas på högsta volym och chauffören sitter där och smådansar och ler brett.
Jag klev på lite tidigare än vad man egentligen "får" så vi började prata och det slutade med att vi båda gjorde chin ups med hjälp av handtagen som är till för att hålla i sig i när man står upp.
Mina chin ups var ju inte lika mycket succé som hans (han var boxare) men jag klarade mig en bra bit på vägen.
Sen satt vi resten av bussresan och lyssnade på partymusik och sjöng med, haha allstå vissa människor är bara föööör härliga!
Hur ofta har det här hänt någon utav er lixom?
För mig var det första gången iaf.
Kan helt klart säga att han gjorde min dag.

Annars så har allt med skatten förhoppningsvis löst sig.
Jag hittade det superviktiga pappret så nu har jag ringt till ATO  och rättat till felet och imorgon ska jag in till "skattekontoret" och fixa och dona så jag kan få tillbaka mina skattepengar så snart som möjligt.
Fingers crossed för att allt är i sin ordning nu.
Åker ni till Australien (eller något annat land) se för guds skull till att ha ordning på era skattepapper och super annuation.
Super Annuation är som vår pension men om man inte har något Tax file number så betalar man typ 46 % i skatt istället för 12 (eller nått där i närheten) så gissa vilken utav dessa alternativ jag har betalt enda sen jag vörjade jobba?
hmhm, jo, 46 %!
Så det blir ju inte mycket pengar tillbaka på pensionen men som sagt, man lär sig (förhoppningsvis) utav sina misstag.

Vuxenpoängen lär ju trilla in nu med tanke på att allt strular med skatten.
Jag blir så förbannad på mig själv för att jag aldrig kollar upp saker och läser viktiga papper jag får med posten.
Med tanke på att jag inte riktigt vet hur skattesystemet fungerar i Sverige så är lixom tanken på att fixa med skatten här (på engelska dessutom) är very confusing och jag har trott att allt bara ska lösa sig genom att skicka in papper och bla bla och sen ska man få sitt tax file number.
Tydligen var det inte så lätt.
Det har något blivit jättefel så jag, varken mitt namn eller mitt TFN, finns med i The Australian Tax Office register.
Tydligen är mitt TFN felaktigt och de kan inte hitta några matches what so ever med något som är kopplat till mitt namn vilket betyder att när Pilu drog skatt från min lön (vilket var typ 40 % eftersom jag är här på Work and Holiday Visa) så använde de ett TFN som var ogiltligt och alltså har de satt in skattepengar på ett konto som inte tillhör till någon människa.
Och jag skulle ha fått ett brev från The Australian Tax Office som innehöll information om mitt TFN och allt annat viktigt men det brevet har jag (mitt dumhuvud) inte kvar av någon anledning.
Det betyder att jag inte riktigt vet hur jag ska få tillbaka mina skattepengar (och det är en hel del pengar som sitter på det där jävla felaktiga TFN).
Eftersom de inte kan hitta mig i deras register varken under mitt namn, efternamn eller mitt TFN så känns det lite som att det är ett dött lopp jag springer, känns som att det inte finns någon chans alls att jag kommer få tillbaka mina pengar.
För att inte tala om min Super Annuation Found, som jag säkerligen inte heller kommer få tillbaka eftersom mitt bloody TFN är fel.
Fan vad jag är irriterad.
Fan Pernilla, fan Pernilla, fan Pernilla, fan Pernilla.
Varför ska jag va så himla dum i huvudet för, varför kan jag inte bara läsa mina brev ordentligt och bara växa upp lite?!
Usch på mig.
Men men man lär utav sina misstag och förhoppningsvis så kan jag lösa det här med hjälp av Andy och Natalya, jag hoppas verkligen det.

Men nu till lite good news, jag och Matilda var till Opera huset igår och såg La Boheme.
La Boheme är en italiensk love story som handlar två karaktärer som lever väldigt fattigt men som älskar varandra osv.
Trots att de sjöng på italienska så var det ändå en häftig upplevelse även om kvällen inte riktigt blev som vi tänkte oss.
Vi hade köpt med oss lite vin och tänkte gå till en B.Y.O restaurang men när vi kom in till City så hittade vi ju såklart ingen så det slutade med att vi fick köpa mat, äta den och sen dricka vårt vin på toaletten eftersom man inte får ha egen alkohol med sig in på Operan.
Äny way, Opera huset inuti var ganska häftigt och utsikten vid Circular Quay är så vacker på kvällarna med Harbour Bridge upplyst.
Så man skulle förstå vad operan handlade om fanns det en tv-skärm där de översätte allt som sjöngs.
Även fast opera kanske inte riktigt är min grej så var det ändå kul att få ha upplevt det.
Efter Operan tog vi bussen till Collaroy och partade med vänner, klättrade över staket mitt i natten med klackar så strumpbyxorna sprack och bara hade en riktigt rolig kväll.



Till Lisa igen, det finns Surf Camp turer du kan göra från Sydney till Byron och jag tror priserna ligger runt 500 dollar för typ 4 dagar.
Har inte gjort det själv men kan tänka mig att det är helt underbart!
När hade du tänkt åka?
Jag tror lätt du hinner göra det på 2 veckor och Byron är jättehärligt och det är Guldkusten också!
Kolla upp Surfcamp.com.au eller kanske också Oz Experience, de kanske har några deals där.

Nu är det redan 5 augusti, vilket betyder att det var 3 månader sen jag, Therese och Matilda åkte på vår roadtrip.
5 augusti betyder också att den är en dag närmre tills jag kommer hem.
Tiden går så himla fort, det är snart ett år sen jag åkte från Sverige och grät som en bebis på flygplatsen när jag sa hejdå till familjen.
Då kändes det som att ett år var en evighet, som att jag aldrig skulle komma hem men nu är det precis tvärtom.
Ett år, 365 dagar, går så himla fort, alldeles för fort och för er som är ute och reser eller ska resa, se till att ta vara på tiden.
Gäller väl iförsig för övrigt också.

För tillfället är det som sagt mest jobb som gäller, som Dolly Parton skulle ha sagt Working 9 to 5, fast jag jobbar 7.30 till 4.30 men det skulle nog inte vara någon vidare titel till en låt.
Har lite inplanerat, Operan imorgon kväll plus party all night long med min högra hand Matilda, Newcastle nästa helg, Blue Montains och till Newcastle igen första helgen i september och lite mer planer.
Nu får ni vara med och tycka till här för jag har lite svårt att bestämma mig, antingen så tänkte jag åka till Ayers Rock (mest bara för att det vore coolt att ha varit där) eller så stannar jag här i Sydney och (om jag vågar) dyker med hajar, gör ett skydive och kanske hot air balloon.
Det kommer runda upp till ungefär samma pengar med att åka till Ayers Rock eller stanna här och göra "små grejer" istället.
Vet dock inte om jag är tillräckligt modig för att varken dyka med hajar eller hoppa fallskärm men Except your fear and do it anyway som Natalyas mamma brukar säga.
Och faktiskt så finns det en mening i det, man måste våga lite här i livet.

Annars så ska jag tjäna lite vuxenpoäng idag genom att gå till en Tax agent och försöka få så mycket pengar som möjligt tillbaka på skatten men med tanke på att jag inte är så haj på det här med skatt (varken här eller i Sverige) så får vi se hur det går, men vuxenpoäng lär det ju bli vilket som?

Till Lisa som bor i Narrabeen, just Gold Coast bodde vi på ett ganska sunkigt ställe, Backpackers in Paradise tror jag det hette, men där bodde vi också i ett rum med 10 andra personer så det kanske var därför det var lite småsjaskigt. Är det bara Gold COast du ska till eller hade du tänkt resa mer? Och hur länge hade du tänkt vara borta?
Tycker helt klart att du ska åka, även fast vi bor i paradiset :P
Bland de bästa besluten jag tagit, utan tvekan!




Bilder från 1770.