Lugn igen
Okej, forst vill jag be om ursakt for mitt "reseriutbrott" i de forra inlaggen, nu ar jag lugn igen och har insett att kameran inte ar hela varlden.
Bara en del av varlden, en ganska sa stor del men anda.
Med det sagt kan jag beratta att Fraser Island var sa himla bra!
Varldens storsta sando och ja, det var verkligen sand OVERALLT sa nar vi kom tillbaka hade vi typ 3 ton sand var med oss.
Sjalva resan gick till sa att man pa Hostlet (vi bodde pa Fraser on Rainbow) blev uppdeladei 4 grupper om 7-8 personer i varje grupp.
Vi var 8 i var grupp varav en korde hela tiden (de andra tva som skulle ha kort egentligen kunde inte kora manuell bil) och vi hade verkligen en jattebra grupp.
En bil hade en guide sm korde och de tre resterande bilarna korde efter honom sa vi visste vart vi skulle.
Jag tror vistelsen pa Fraser beror valdigt mycket pa gruppen man hamnar i, antingen blir det succe eller sa blir det magplask. Typ.
Alla vi 4 grupper som akte ut var nog valdigt nojda med vara grupper och som sagt, vi hade riktigt skoj.
Lyssnade pa musik samtidigt som vi korde precis dar vagorna kommer in till land.
Pa dagarna akte vi runt en del i bilden, och eftersom on var sa himla stor (mycket storre an jag trodde) sa tog det ett tag att ta sig till alla olika stallen men det gjorde ingenting alls.
Vi besokte och badade i jattefina insjoar (man fick inte bada i havet p.g.a hajrisken), akte till en stor sandyna som avslutades med en vacker insjo.
Bilder skulle ju kunna gora Fraser mer rattvisa an bara mina ord men jag har ju inga (Therese och Matilda har tagit sa jag ska fa utav dem sen sa egentligen ar det lugnt).
Pa kvallarna lagade vi mat vid campet pa en gasspis (heter det sa?) och sen festade vi for fullt, borjade laga mat och dricka nagra glas vid runt 6-halv 7 och gick och la oss runt 2 am.
Och anda orkade man upp klockan halv 8 morgonen efter.
Mysigast var nog att ga ner hela ganget till stranden runt 10 pm och sitta och prata, sjunga och titta pa stjarnorna, lyckades se 2 stjarnfall som var sa himla fina.
Traffade som sagt riktigt harliga manniskor som vi forhoppningsvis kommer traffa igen men man vet ju aldrig.
Och juste, alla Dingos.
Dem far vi ju inte glomma, vi hade dingos som sprang omkring pa campet nar vi lagade mat och nar vi gick till stranden motte vi nagra stycken.
Vi sag nagra pa stranderna nar vi akte bil under dagen ocksa men mest var de nog vi campet, dar de trodde det fanns mat att hamta.
Vilket det inte fanns eftersom vi blivit strangt tillsagda att INTE mata dingosarna.
Det var haftigt men lite laskigt ocksa maste jag erkanna men bara man inte gjorde dem nagot sa var de snalla tillbaka.
En utav guiderna holl pa att bli "attackerad" av en haj.
Attackerad ar fel ord men det later mer dramatiskt sa jag anvander det anda men faktiskt sa var hela handelsen vladigt laskig.
Det som hande var att en utav vara guider, som forovrigt bott i Sverige i 6 manader och kan snacka svenska, skulle ut och surfa.
Medan han och den andra guiden surfade gick vi, alla fyra grupper, upp pa en klippa som tog typ 15 minuter att ga upp for.
Sa dar star vi och njuter av utsikten som var sjukt vacker och helt plotsligt hor vi nagon fran gruppen som ropar haj.
Det forsta jag tanker ar att det ar ett daligt skamt men nar jag tittar ner till Brendan (guiden) sa ser jag en haj simma 1-2 meter ifran honom under ytan.
Alla stog uppe pa klippan och skrek och han forstod ingentin forst, tillslut, nar hajen var pa en meters avstand fran honom sag han den ocksa.
Upp med benen pa bradan och sen satt han dar och vantade och som tur var sa forsvann hajen.
Men usch, mitt hjarta satt verkligen i halsgropen.
Trots det fortsatte han att surfa en liten stund men nar vi alla kom ner pa stranden igen och han var uppe ur vattnet marktes det att han var lite skakis.
Det var en drygt 3,5 meter lang tigerhaj.
En annan sak som hande forsta kvallen var att var andra guide, Jimmy, blev slagen av 4 killar som inte horde till nagon utav vara grupper.
4 mot 1, verkligen moget.
Dagen efter kom det fram att en person fran en annan grupp tagit ett foto pa det hela (men inte ingripit utan latit dessa killar pucklat pa Jimmy ett tag) sa Jimmy tog fotot till polisen och nu har de kunnat identifiera killarna, sa nu ska det aka fast!
Javla idioter det finns.
Forutom det sa har jag glomt att skriva att vi tog en surflektion i 1770 nar vi var dar och den har gangen var forhallanden mycket battre an forsta gangen jag surfade.
Jag lyckades sta upp flera ganger och faktiskt aka pa bradan in till stranden och fy bubblan vilken harlig kansla det ar!
Jag maste surfa snart igen for jag alskar det.
Nu ar vi i Noose och har ska vi vara 3 natter, vet inte riktigt vad vi ska hitta pa har men det finns lite nationalparker, stranden och Australien Zoo, sa nagot ska vi val kunna hitta pa.
Det ar inte alls mycket kvar pa var resa nu och det kanns lite sadar, men jag tanker njuta varje dag av de veckor vi har kvar.
Ps. Grattis i efterskott mamma pa morsdag, jag var ute pa Fraser med absolut noll tackning sa kunde inte skicka ivag ett sms.
Ni far garna ringa nagon dag. Ds.
Bara en del av varlden, en ganska sa stor del men anda.
Med det sagt kan jag beratta att Fraser Island var sa himla bra!
Varldens storsta sando och ja, det var verkligen sand OVERALLT sa nar vi kom tillbaka hade vi typ 3 ton sand var med oss.
Sjalva resan gick till sa att man pa Hostlet (vi bodde pa Fraser on Rainbow) blev uppdeladei 4 grupper om 7-8 personer i varje grupp.
Vi var 8 i var grupp varav en korde hela tiden (de andra tva som skulle ha kort egentligen kunde inte kora manuell bil) och vi hade verkligen en jattebra grupp.
En bil hade en guide sm korde och de tre resterande bilarna korde efter honom sa vi visste vart vi skulle.
Jag tror vistelsen pa Fraser beror valdigt mycket pa gruppen man hamnar i, antingen blir det succe eller sa blir det magplask. Typ.
Alla vi 4 grupper som akte ut var nog valdigt nojda med vara grupper och som sagt, vi hade riktigt skoj.
Lyssnade pa musik samtidigt som vi korde precis dar vagorna kommer in till land.
Pa dagarna akte vi runt en del i bilden, och eftersom on var sa himla stor (mycket storre an jag trodde) sa tog det ett tag att ta sig till alla olika stallen men det gjorde ingenting alls.
Vi besokte och badade i jattefina insjoar (man fick inte bada i havet p.g.a hajrisken), akte till en stor sandyna som avslutades med en vacker insjo.
Bilder skulle ju kunna gora Fraser mer rattvisa an bara mina ord men jag har ju inga (Therese och Matilda har tagit sa jag ska fa utav dem sen sa egentligen ar det lugnt).
Pa kvallarna lagade vi mat vid campet pa en gasspis (heter det sa?) och sen festade vi for fullt, borjade laga mat och dricka nagra glas vid runt 6-halv 7 och gick och la oss runt 2 am.
Och anda orkade man upp klockan halv 8 morgonen efter.
Mysigast var nog att ga ner hela ganget till stranden runt 10 pm och sitta och prata, sjunga och titta pa stjarnorna, lyckades se 2 stjarnfall som var sa himla fina.
Traffade som sagt riktigt harliga manniskor som vi forhoppningsvis kommer traffa igen men man vet ju aldrig.
Och juste, alla Dingos.
Dem far vi ju inte glomma, vi hade dingos som sprang omkring pa campet nar vi lagade mat och nar vi gick till stranden motte vi nagra stycken.
Vi sag nagra pa stranderna nar vi akte bil under dagen ocksa men mest var de nog vi campet, dar de trodde det fanns mat att hamta.
Vilket det inte fanns eftersom vi blivit strangt tillsagda att INTE mata dingosarna.
Det var haftigt men lite laskigt ocksa maste jag erkanna men bara man inte gjorde dem nagot sa var de snalla tillbaka.
En utav guiderna holl pa att bli "attackerad" av en haj.
Attackerad ar fel ord men det later mer dramatiskt sa jag anvander det anda men faktiskt sa var hela handelsen vladigt laskig.
Det som hande var att en utav vara guider, som forovrigt bott i Sverige i 6 manader och kan snacka svenska, skulle ut och surfa.
Medan han och den andra guiden surfade gick vi, alla fyra grupper, upp pa en klippa som tog typ 15 minuter att ga upp for.
Sa dar star vi och njuter av utsikten som var sjukt vacker och helt plotsligt hor vi nagon fran gruppen som ropar haj.
Det forsta jag tanker ar att det ar ett daligt skamt men nar jag tittar ner till Brendan (guiden) sa ser jag en haj simma 1-2 meter ifran honom under ytan.
Alla stog uppe pa klippan och skrek och han forstod ingentin forst, tillslut, nar hajen var pa en meters avstand fran honom sag han den ocksa.
Upp med benen pa bradan och sen satt han dar och vantade och som tur var sa forsvann hajen.
Men usch, mitt hjarta satt verkligen i halsgropen.
Trots det fortsatte han att surfa en liten stund men nar vi alla kom ner pa stranden igen och han var uppe ur vattnet marktes det att han var lite skakis.
Det var en drygt 3,5 meter lang tigerhaj.
En annan sak som hande forsta kvallen var att var andra guide, Jimmy, blev slagen av 4 killar som inte horde till nagon utav vara grupper.
4 mot 1, verkligen moget.
Dagen efter kom det fram att en person fran en annan grupp tagit ett foto pa det hela (men inte ingripit utan latit dessa killar pucklat pa Jimmy ett tag) sa Jimmy tog fotot till polisen och nu har de kunnat identifiera killarna, sa nu ska det aka fast!
Javla idioter det finns.
Forutom det sa har jag glomt att skriva att vi tog en surflektion i 1770 nar vi var dar och den har gangen var forhallanden mycket battre an forsta gangen jag surfade.
Jag lyckades sta upp flera ganger och faktiskt aka pa bradan in till stranden och fy bubblan vilken harlig kansla det ar!
Jag maste surfa snart igen for jag alskar det.
Nu ar vi i Noose och har ska vi vara 3 natter, vet inte riktigt vad vi ska hitta pa har men det finns lite nationalparker, stranden och Australien Zoo, sa nagot ska vi val kunna hitta pa.
Det ar inte alls mycket kvar pa var resa nu och det kanns lite sadar, men jag tanker njuta varje dag av de veckor vi har kvar.
Ps. Grattis i efterskott mamma pa morsdag, jag var ute pa Fraser med absolut noll tackning sa kunde inte skicka ivag ett sms.
Ni far garna ringa nagon dag. Ds.
Kommentera gärna!
Postat av: mamma
Tack för den långa pratstunden i morse:) Jag tror både du o jag hade ngn telepatisk tanke oss emellan, för jag sa till pappa igår att nu var det längesedan vi pratades vid. Och så, när jag vaknade i morse, så hade jag ditt sms i mobilen... Det är kärlek det!
Trackback