förändring
Jag kom hit för att resa, se nya saker, leva ett annat liv än det jag är van med hemma, träffa nya människor, lära mig mer om mig själv och bara leva livet.
Sen jag kom hit har jag fått ett annat perspektiv på saker och ting, lärt mig leva i entt nytt land med ny kultur, med ett "främmande" språk, fått träffat en hel del underbara (men även vissa skumma) människor, jobbat, festat, tränat, jobbat lite till, tränat lite till och festat lite till.
Att ha tagit steget att ens åka hit ser jag som en stor vinst, det tog mycket mod även om jag nog försökte låtsas som att det var en piece of cake.
Men jag åkte, jag vågade faktiskt och nu har jag lyckats fått mig en vardag här, både på egen hand men också med hjälp av Gull och Klaus, jobbet, Andy och Natalya som alla hjälpte mig på traven i början med att träffa folk, få se saker runt om i Sydney och få mig att känna mig som hemma.
Sen kom pappa hit och vi åkte till Cairns och hade det så himla bra och det gav mig lite blodad tand till att fortsätta resa och nu när jag är utan jobb (fast jag fick veta häromdagen att Giovanni och Danny ville ha mig tillbaka på Pilu) så är det ju egentligen den perfekta tiden att resa.
Vad som gör det ännu mer perfekt är att Therese och en kompis till henne ska starta en 46 dagars lång trip nu på torsdag och jag är mer än välkommen att följa med.
Har suttit och läst igenom deras "reseplan" och allt låter verkligen hur bra som helst, Melbourne, Cairns och sen resa med av/på buss från Cairns tillbaka till Sydney med stopp i Whitsundays, Brisbane, Baron Bay, Surfers Paradise och massa fler ställen.
Vem skulle inte vilja göra en sån resa lixom?
Så vad stoppar mig?
Rädlsa.
Rädlsa för att börja om på nytt igen, rädlsa för att inte ha den här tryggheten som jag fått i Sydney och tanken på att spendera 46 dagar utan en endaste inkomstkälla är inte heller så locknande.
Rädlsa för att inte veta hur morgondagen kommer se ut (det låter töntigt jag vet)..
Men ska jag verkligen låta min feghet stoppa mig från att göra min livsresa, från att äntligen på resa runt precis som jag sa att jag skulle?
Den lättaste utvägen skulle vara att svara ja på den frågan men som jag skulle ångra mig om jag inte åkte.
Då är vi där igen, ge sig ut på okänd mark, vara på resande fot, få en helt annan vardag än vad jag är van med men den här gången kan jag inte bara koppla på min "piece of cake attityd" och jag vet inte varför.
Jag vet ju att det kommer bli en resa jag kommer minnas för resten av mitt liv, och visst jag kanske kommer tillbaka men vem vet hur många år det tar tills dess?
Och att ha Therese och hennes vän vid min sida gör det hela ännu bättre, då har vi varandra att luta oss tillbaka mot.
Innerstinne vet jag redan vad svaret är och jag har nog vetat det ett bra tag också, jag vill det här.
Så det jag egentligen borde göra är att bara "tuta och köra", leva en dag taget och bara njuta.
Det här är mitt år., mitt år att se saker, mitt år att leva till fullo, mitt år att skaffa erfarenheter/upplevelser/minnen som jag kan tänka tillbaka och le åt i resten av mitt liv.
Tänk att skrivande skulle vara så bra för att lätta lite på alla tankar som fladdrar runt i huvudet på en, som terapi typ.
Det här är mitt år.
Sen jag kom hit har jag fått ett annat perspektiv på saker och ting, lärt mig leva i entt nytt land med ny kultur, med ett "främmande" språk, fått träffat en hel del underbara (men även vissa skumma) människor, jobbat, festat, tränat, jobbat lite till, tränat lite till och festat lite till.
Att ha tagit steget att ens åka hit ser jag som en stor vinst, det tog mycket mod även om jag nog försökte låtsas som att det var en piece of cake.
Men jag åkte, jag vågade faktiskt och nu har jag lyckats fått mig en vardag här, både på egen hand men också med hjälp av Gull och Klaus, jobbet, Andy och Natalya som alla hjälpte mig på traven i början med att träffa folk, få se saker runt om i Sydney och få mig att känna mig som hemma.
Sen kom pappa hit och vi åkte till Cairns och hade det så himla bra och det gav mig lite blodad tand till att fortsätta resa och nu när jag är utan jobb (fast jag fick veta häromdagen att Giovanni och Danny ville ha mig tillbaka på Pilu) så är det ju egentligen den perfekta tiden att resa.
Vad som gör det ännu mer perfekt är att Therese och en kompis till henne ska starta en 46 dagars lång trip nu på torsdag och jag är mer än välkommen att följa med.
Har suttit och läst igenom deras "reseplan" och allt låter verkligen hur bra som helst, Melbourne, Cairns och sen resa med av/på buss från Cairns tillbaka till Sydney med stopp i Whitsundays, Brisbane, Baron Bay, Surfers Paradise och massa fler ställen.
Vem skulle inte vilja göra en sån resa lixom?
Så vad stoppar mig?
Rädlsa.
Rädlsa för att börja om på nytt igen, rädlsa för att inte ha den här tryggheten som jag fått i Sydney och tanken på att spendera 46 dagar utan en endaste inkomstkälla är inte heller så locknande.
Rädlsa för att inte veta hur morgondagen kommer se ut (det låter töntigt jag vet)..
Men ska jag verkligen låta min feghet stoppa mig från att göra min livsresa, från att äntligen på resa runt precis som jag sa att jag skulle?
Den lättaste utvägen skulle vara att svara ja på den frågan men som jag skulle ångra mig om jag inte åkte.
Då är vi där igen, ge sig ut på okänd mark, vara på resande fot, få en helt annan vardag än vad jag är van med men den här gången kan jag inte bara koppla på min "piece of cake attityd" och jag vet inte varför.
Jag vet ju att det kommer bli en resa jag kommer minnas för resten av mitt liv, och visst jag kanske kommer tillbaka men vem vet hur många år det tar tills dess?
Och att ha Therese och hennes vän vid min sida gör det hela ännu bättre, då har vi varandra att luta oss tillbaka mot.
Innerstinne vet jag redan vad svaret är och jag har nog vetat det ett bra tag också, jag vill det här.
Så det jag egentligen borde göra är att bara "tuta och köra", leva en dag taget och bara njuta.
Det här är mitt år., mitt år att se saker, mitt år att leva till fullo, mitt år att skaffa erfarenheter/upplevelser/minnen som jag kan tänka tillbaka och le åt i resten av mitt liv.
Tänk att skrivande skulle vara så bra för att lätta lite på alla tankar som fladdrar runt i huvudet på en, som terapi typ.
Det här är mitt år.
Två fina veckor
Idag var vi och släppte av pappa på flygplatsen.
Tog ut väskan ur bilen, gav han en kram sen gick han.
Nja, inte riktigt va..
Vi har haft 2 jättefina veckor tillsammans och upplevt saker som inte alla far(ar?) och döttrar får göra tillsammans, det har fört oss närmare varandra och jag är så otroligt glad för det.
Olikt familjen Andersson Fjärrstrand har vi faktiskt gjort andra saker än att bara ligga vid poolen och käka glass och drinka öl, den här gången har vi upplevt saker, skapat minnen som jag redan nu tänker tillbaka på och ler och som jag kommer fortsätta att le åt enda tills jag blir gammal och grå och inte är så mycket levande längre.
Inte bara sakerna vi gjorde (scuba diving, snokling, rafting, bridge climb, pizza party) utan att vi gjorde dem tillsammans.
Trots att de kan driva mig till vansinne ibland så kommer jag sakna hans snarkningar eller hans tama försök till att få det att låta som att "han inte alls har somnat" trots att han har snarkat högt i 10 minuter.
Det har varit så skönt att ha haft en del av hemma som jag är van vid att ha det här hos oss.
Så tack underbara pappa för att du kom!
Vi åkte till flygplatsen i god tid och Gull och Klaus släppte av oss, kramade om pappa och åkte hem igen.
Jag stannade med honom, åt lite lunch och bara umgicks en timme innan han gick in i Departures.
Den här gången var det ombytta roller, det var jag som fick stå kvar och vinka av honom medans han gick in till avgångshallen.
Trots att det var svårt att se honom gå så var det lite lättare än när jag lämnade familjen på Arlanda för 7 månader sen.
Delvis så tror jag att det var lättare nu för att vi har vetat att vi haft 2 veckor, delvis för att det nu inte är ett helt år kvar tills jag kommer hem och får krama om honom och mamma och salma och alla andra och delvis för att jag har mitt liv här nu.
När jag åkte var allt så främmande, nytt och spännande men nu har jag min vardag här och jag vet vad som komma skall (lite iaf), det var inte lika läskigt.
Men somt sagt, det känns bra.
Han har ju mamma och Salma och sitt jobb som väntar där hemma och jag har mitt äventyr att leva ut här.
Vi ses ju snart igen :)
Tog ut väskan ur bilen, gav han en kram sen gick han.
Nja, inte riktigt va..
Vi har haft 2 jättefina veckor tillsammans och upplevt saker som inte alla far(ar?) och döttrar får göra tillsammans, det har fört oss närmare varandra och jag är så otroligt glad för det.
Olikt familjen Andersson Fjärrstrand har vi faktiskt gjort andra saker än att bara ligga vid poolen och käka glass och drinka öl, den här gången har vi upplevt saker, skapat minnen som jag redan nu tänker tillbaka på och ler och som jag kommer fortsätta att le åt enda tills jag blir gammal och grå och inte är så mycket levande längre.
Inte bara sakerna vi gjorde (scuba diving, snokling, rafting, bridge climb, pizza party) utan att vi gjorde dem tillsammans.
Trots att de kan driva mig till vansinne ibland så kommer jag sakna hans snarkningar eller hans tama försök till att få det att låta som att "han inte alls har somnat" trots att han har snarkat högt i 10 minuter.
Det har varit så skönt att ha haft en del av hemma som jag är van vid att ha det här hos oss.
Så tack underbara pappa för att du kom!
Vi åkte till flygplatsen i god tid och Gull och Klaus släppte av oss, kramade om pappa och åkte hem igen.
Jag stannade med honom, åt lite lunch och bara umgicks en timme innan han gick in i Departures.
Den här gången var det ombytta roller, det var jag som fick stå kvar och vinka av honom medans han gick in till avgångshallen.
Trots att det var svårt att se honom gå så var det lite lättare än när jag lämnade familjen på Arlanda för 7 månader sen.
Delvis så tror jag att det var lättare nu för att vi har vetat att vi haft 2 veckor, delvis för att det nu inte är ett helt år kvar tills jag kommer hem och får krama om honom och mamma och salma och alla andra och delvis för att jag har mitt liv här nu.
När jag åkte var allt så främmande, nytt och spännande men nu har jag min vardag här och jag vet vad som komma skall (lite iaf), det var inte lika läskigt.
Men somt sagt, det känns bra.
Han har ju mamma och Salma och sitt jobb som väntar där hemma och jag har mitt äventyr att leva ut här.
Vi ses ju snart igen :)
Happy Easter
Tog med mig pappa till gymmet imorse och visade runt lite.
Sprang lite på löpbandet och körde några övningar på powerplaten, sen vart det basket för hela slanten.
Fy bubblan va kul det var att spela med honom igen!
När vi kom hem fick vi påsklunch och vi fick måla våra ägg innan vi käkade dem, supermysigt.
Fick till och med leta påskägg :)
Sen bar det av till Andy och Natalya för att säga grattis till Andy som fyller 38 idag.
Grattis grattis :)
Nu ska vi ringa farmor, hejsvejs!
Surfing
Igår på partyt började jag prata med en vän till Andy och Natalya, Rob (han är gift med Natalyas kusin om jag minns rätt) och vi pratade om allt möjligt, resor, Sverige, Australien, upplevelser och massa annat och vi kom bland annat in på saker man bör göra när man är i Aussie och när han hörde att jag inte att testa på att surfa än så vart han minst sagt lite chockad.
Han har surfat sen han var 11 och det slutade med att han erbjöd sig att ta mig ut på en surfing lesson redan idag, så är ganska så precis hemkommen efter någon timme ute i vågorna.
HOLYMOLY, va jobbigt det var att surfa, vi hade undervattensströmmar (rips) som jobbade emot oss och drog oss sidleds samtidigt som vågorna var välldans starka och drog oss bakåt när vi var på väg framåt men vi kämpade på och han hjälpte mig få några riktigt härliga vågor.
Men eftersom det var min första gång ever på en surfbräda så låg jag ner på brädan några gånger och bara följde med för att få känna på vågen och farten och allt sånt men efter några gånger började jag i alla fall försöka ställa mig upp och ja, det gick ju sådär.
Sjukt svårt att komma upp på brädan samtidigt som en skakar eftersom vågen är under en, ännu svårare eftersom man måste upp ganska snabbt för att inte tynga ner brädan allt för mycket och trippelt så mycket svårare sen när man ska släppa händerna och bara balansera.
Men återigen, så. himla. kul.
Sista vågen jag pkte på lyckades jag ställa mig upp och stå i... dryga sekunden innan jag ramlade ner igen.
Great success faktiskt och jag är nöjd över min insats.
Happy face!
Efter surfingen åkte vi och tog en paj på ett jättemysigt pajställe som (enligt Rob) har de bästa pajerna ever och tro mig, de var riktigt goda!
Pappa var med också, fast han kollade på och agerade kameraman.
Stackarn fick stå i regnet (det var inte bara lite duggregn utan ganska så kraftiga droppar) medan vi surfade men hoppas att han inte led allt för mycket i alla fall.
Ikväll blir det käk på klubben.
Han har surfat sen han var 11 och det slutade med att han erbjöd sig att ta mig ut på en surfing lesson redan idag, så är ganska så precis hemkommen efter någon timme ute i vågorna.
HOLYMOLY, va jobbigt det var att surfa, vi hade undervattensströmmar (rips) som jobbade emot oss och drog oss sidleds samtidigt som vågorna var välldans starka och drog oss bakåt när vi var på väg framåt men vi kämpade på och han hjälpte mig få några riktigt härliga vågor.
Men eftersom det var min första gång ever på en surfbräda så låg jag ner på brädan några gånger och bara följde med för att få känna på vågen och farten och allt sånt men efter några gånger började jag i alla fall försöka ställa mig upp och ja, det gick ju sådär.
Sjukt svårt att komma upp på brädan samtidigt som en skakar eftersom vågen är under en, ännu svårare eftersom man måste upp ganska snabbt för att inte tynga ner brädan allt för mycket och trippelt så mycket svårare sen när man ska släppa händerna och bara balansera.
Men återigen, så. himla. kul.
Sista vågen jag pkte på lyckades jag ställa mig upp och stå i... dryga sekunden innan jag ramlade ner igen.
Great success faktiskt och jag är nöjd över min insats.
Happy face!
Efter surfingen åkte vi och tog en paj på ett jättemysigt pajställe som (enligt Rob) har de bästa pajerna ever och tro mig, de var riktigt goda!
Pappa var med också, fast han kollade på och agerade kameraman.
Stackarn fick stå i regnet (det var inte bara lite duggregn utan ganska så kraftiga droppar) medan vi surfade men hoppas att han inte led allt för mycket i alla fall.
Ikväll blir det käk på klubben.
Cartias Birthday
Igår var det Cartias födelsedag, hon fyllde 3 år och vi började dagen med världens godaste frukost hemma hos Andy och Natalya.
Stekt ägg, bacon, champinjoner (för de som tyckte om), två stekta tomater med goda kryddor på och gott färskt bröd.
Mumsfillibabba!
Sen åkta pappa och Andy ut på Andys motorcykel och kollade sig omkring i de områden som pappa och Andy brukade bo i, de åkte även förbi Pilu (Freshwater) där jag jobbade.
Pappa bodde ju här när han var 18-19 och då bodde han tillsammans med Andy och hans syster nere i Dee Why och nu hade de inte setts på 24 år, så det var ett kärt återseende.
Dagen igår bjöd på Andys underbara pizzor, Natalyas fantastiskt goda tårta och trevligt sällskap av både barn och vuxna.
Billy och Kate och barna var där och grannar och vänner till Andy och Natalya.
Vi stannade tills 11 på kvällen och stod ute och pratade vid pizzaungen som var tänd och fungerade som värmekälla, en underbar kväll med stjärnklar himmel och inte alls så kallt faktiskt.
Det var riktigt trevligt.
Stekt ägg, bacon, champinjoner (för de som tyckte om), två stekta tomater med goda kryddor på och gott färskt bröd.
Mumsfillibabba!
Sen åkta pappa och Andy ut på Andys motorcykel och kollade sig omkring i de områden som pappa och Andy brukade bo i, de åkte även förbi Pilu (Freshwater) där jag jobbade.
Pappa bodde ju här när han var 18-19 och då bodde han tillsammans med Andy och hans syster nere i Dee Why och nu hade de inte setts på 24 år, så det var ett kärt återseende.
Dagen igår bjöd på Andys underbara pizzor, Natalyas fantastiskt goda tårta och trevligt sällskap av både barn och vuxna.
Billy och Kate och barna var där och grannar och vänner till Andy och Natalya.
Vi stannade tills 11 på kvällen och stod ute och pratade vid pizzaungen som var tänd och fungerade som värmekälla, en underbar kväll med stjärnklar himmel och inte alls så kallt faktiskt.
Det var riktigt trevligt.
Picture Perfect
'
Tror bilderna talar ganska mycket för sig själva men kan väl skriva några rader också.
Cairns var fantastiskt, alla utflykter vi gjorde var så himla bra med superbra instruktörer som verkligen kunde hur mycket som helst om allt typ och var väldans roliga.
Pappa och jag har gjort en resa tillsammans som vi kommer minnas resten av våra liv och det är nog en utav anledningarna till varför just den här resan var så speciell, att den var just tillsammans med pappa.
Kom tillbaka till Sydney sent tisdagkväll och igår kväll var vi inbokade att göra en Bridge Climb på Harbour Bridge (fick ett presentkort på bridge climben utav Billy och Kate i julklapp) och även där var guiden huur bra som helst, skämtade och fick oss att skratta samtidigt som han var så himla allmänbildad om typ det mesta som rörde sig om bron och Sydney.
Utsikten från bron var makalöst vacker, går nästan inte att förklara men ljusen från alla höga byggnader tillsammans med en lite halvorange måne/sol på himlen i mörker var bara så vackert.
Finns inget annat ord jag kan använda förutom vackert tror jag.
Tyvärr fick man inte ha egen kamera med sig så vi köpte bara ett kort eftersom det var svindyrt att köpa fler (ett kort var iförsig också svindyrt men man lär ju ha något bevis).
Det tog oss 2 timmar att klättra upp och ner för bron och när vi var på brons högsta punkt var vi 137 meter över havet, mitt ute i friskaluften och bara tog in allt vi såg.
En liten tråkig nyhet var dock att en person tog självmord från bron tidigare under dagen igår och "landade" (usch va hemsk det lät) mitt framför en grupp som var på väg upp för bron.
Men en annan rolig sak vi hörde var att två år innan de började med Bridge Climb (1996) så gjorde de veckokontroller uppe på bron för att kontrollera att allt var i sin ordning och en dag när kontrollanterna var uppe på bron och kollade så hittade de en Trolley (en kundvagn) fylld med typ 15 tomma ölburkar.
Det var då innan Bridge Climben hade startat (företaget startade 1998) så det fanns inte lika mycket säkerhetsutrustning, å som trappsteg, sökerhetslina och allt sånt där då, och då är det några människor som bestämmer sig att släpa upp en trolley 137 meter upp i luften och sen sätta sig och ta en öl.
De hittade aldrig några kroppar så jag antar att de personerna fortfarande lever.
Lite knäpp historia sådär.
White Water Rafting
Dagens aventyr blev White Water Rafting i Barron River som ligger ungefar en halvtimme ifran City.
Faktiskt sa var varken jag eller pappa sa jattenervosa innan utan tanke mest att det skulle bli en rolig grej, vilket det verkligen blev!
Vi fick paddla och "hoppa" med baten pa vagorna och pa stenarna och det var vissa ganger (som en del bilder visar) som vi holl pa att ramla ur baten men alla lyckades halla sig pa.
Vi fick ocksa hoppa ur baten och flyta ner under de lugnare stallena vilket var hur harligt som helst.
Sa har i efterhand tycker vi nog att en lite svarare river skulle vara lite roligare och mer utmanande men nar vi bokade sa tankte vi att vi skulle ta den som var for nyborjare eftersom varken jag eller pappa har gjort rafting forut.
Men som sagt, en sjukt rolig upplevelse med en kanonbra instruktor.
Vattnet var inte ett dugg kallt och det var riktigt riktigt kul, men tydligen hade de sett en 3,5 meter lang saltvattenskrokodil i Barron River for en ungefar manad sen sa under den sista "poolen" (de ar de lugnare stallena) fick vi inte flyta ner med tanke pa att saltvattenskrokodiler ar dem som ater manniskor.
Men alla klarade sig darifran levande och sag inte en endaste krokodil.
Eftersom det har varit Wet season har och massor med regn och cyclons och stuff sa var Barron River langt over normal vatteniva for ett tag sen.
For drygt 2 manader sen var vattenivan 3 (om inte mer) meter hogre an vad den vanligtvis ar och det var ocksa darfor krokodilerna hade kommit dit eftersom de letade efter mat i vattnet.
Sa da kunde man inte gora nagon Rafting eftersom vattnet fick upp i skogen och pa vagarna, helt sjukt vad mycket vattnen det har kommit har alltsa.
Men det paverkade som sagt inte oss nu nar vi var dar utan vi kunde kora pa som vanligt.
Nu ska jag tillbaka till hotellet, pappa kommer antagligen ligga och sova pa sangen som han brukar nar jag kommer tillbaka efter att ha uppdaterat bloggen, men med tanke pa att han ar lite jetlaged och att vi gora massa utflykter sa forstar jag att han ar trott.
Sista kvallen i Cairns ikvall, blir mat ute och nagon drink pa nan pub, kanske lite kortspel ocksa, who knows?
Visst ar vi fina i var utrustning forresten?
Update: Det var en grupp tjejer fran Kina som gjorde den har Raftingen utan att kunna simma och tydligen ar det folk hela tiden som kommer och vill gora Rafting fast att de inte kan simma, skulle aldrig vaga gora det har om jag inte visste att jag hade mina simkunskaper att luta mig tillbaka pa.
Fast man har ju flytvast och sa i forsig men anda.
17 April
17 April, sondagmorgon och det ar dryga 26 grader ute.
Eftersom frukosten slutas serveras klockan 8.30 sa ar det ju bara att pallra sig upp ur sangen innan dess.
Idag lag vi och drog oss till kvart over innan vi tillslut gick upp och at.
Hann boka en half day trip infor imorgon, klockan 2 pm bar det av men for att gora bloggen lite mer "spannande" sa vantar jag tills efter vi gjort var trip med att beratta vad vi ska gora.
Nagra forslag?
Pappa brande sig lite igar sa det blir ingen soldag for honom men jag ar pa vag till lagoonen nu i alla fall, fraknarna pa nasan borjar synas lite nu, det gillar vi.
Jag tror faktiskt jag klarade mig valdigt bra fran att branna mig igar trots att vi spenderade hela dagen till havs, sa jag hoppas jag ska kunna vara lika duktig idag.
Har kopt med mig en tidning sa nu ar jag all set for nagra timmar i solen.
Igar var vi bada helt slut efter var spannade dag sa pappa somnade typ pa en gang han la sig i sangen sa det blev inte mat forran 20.30 ungefar och efter det tog vi nagra drinkar pa ett annat stalle som jag tror kan vara ett riktigt bra utestalle, de har live band pa uteserveringen och inomhus har de partymusik och lite space for att dansa.
Jag och pappa dansade inte dock men vi lyssnade pa musiken och bara chillade, tog taxi bade dit och hem lata som vi ar (fast vanligtvis brukar vi faktiskt ga, tar dryga 20 minuter om jag inte redan skrivit det).
Kom hem runt halv 12 och jag slocknade pa en gang medan pappa laste sin bok och till min forvaning var lampan faktiskt slakt nar jag vaknade till nagon timme senare (han har namligen sagt varje kvall att han ska lasa lite och att han slacker lampan nar han last klart, vi har bara en taklampa, men varje kvall har han somnat innan han ens har oppnat boken typ och det har varit jag som blivit "tvungen" att slacka lampan).
Vuxenpoang till pappa kanske?
Far se mer vad dagen for med sig men kanns ganska skont att ha en slappdag, dagens uppdrag blir i alla fall att hitta en hatt till pappa.
The Great barrier Reef
Som ni kanske kan ana handlar dagens inlagg om Stora Barriarrevet.
Pappa och jag har namligen spenderat hela dagen ute pa havet, dvs stora barriarrevet, tillsammans med ett sjukt duktigt crew och manga andra turister som gjorde turen med oss.
Vaknade klockan 6 imorse av att klockan ringde, upp och packa vaskan och sen ner for att kaka frukost.
Tog oss drygt 25 minuter att ga darifran vi bor till The Reef Terminal dar baten skulle avga ifran och kvart over 7 var vi dar.
Utsikten pa morgonen nar solen precis holl pa att ga upp over lagoonen var sa vacker och utsikten vi hade nar vi akte ut med var segelbat till barriarrevet var inte sa tokig den heller, solen som holl pa att resa sig pa himlen pa ena sidan om oss och grona statliga berg pa andra sidan och kristallklart vatten framfor oss.
Onskar verkligen jag kunde lagga ut bilder nu men ni far vanta tills vi ar i Sydney igen.
Det tog dryga 2 timmar med baten ut till revet och Green Island som vi ocksa fick nagon timme att strosa runt pa.
Vattnet var som sagt klarblatt och 27 grader varmt med 30+ uppe pa baten sa handdukarna vi hade med oss hade vi inte sa stor anvandning for, torkade typ sa fort man kom upp pa baten, fast vattnet var snappet harligare att vara i maste jag nog saga.
Anyway, vi hade bokat in oss pa en introduktionskurs i Scuba Diving sa vi fick varsinvatdrakt och all annan utrustning som vi behovde (tuber och cyklop) och sen fick vi hoppa ner i vattnet och testa andas med den dar saken i munnen och lara oss vissa tecken ifall nagot skulle ga fel eller natt (men det var inget som gick fel).
Sen begav vi oss ner ca 6 meter sakta men sakert och fick simma bland nemofiskar, dorisfiskar, bautastora fiskar som jag inte vet namnet pa och hajar.
Japp, ni laste ratt, HAJAR.
Fast det var inga stora monsterhajar som kakar manniskor utan "sma" ofarliga hajar och konstigt nog var jag inte alls sa radd som jag trodde jag skulle vara.
Vi fick halla hand med varandra sa alla skulle halla ihop (vi simmade i gruper om fyra inklusive intruktoren) och anledningen till varfor jag inte var sa himla radd kan ju ocksa ha varit for att instruktoren som jag simmade med sag ganska sa bra ut ;p
Det var sa harmoniskt och underbart och bara simma omkring mitt i allt undervattenliv som man aldrig har sett forut.
Vi fick kanna pa nagon orange mjuk korall som kandes som kokt spagetti och vi fick se en superstor nagonting (tror det var nagon slags mussla) som drog ihop sig nar vi simmade over den.
Det fanns sa sjukt mycket liv under vatten som man nastan inte visste fanns, en riktigt haftig minne-for-livet upplevelse.
Och fiskarna (och hajen) brydde sig inte ens om oss, jag trodde de skulle typ "attackera oss" men de simmade pa i sin egen takt och vi i var och ingen skada var skedd.
Sjalva Green Island var sa himla vacker den med, den hade en Resort pa den dar man kunde pa for 600 $ natten (gangra det med sju) och ett krokodil reservat med en krokodil pa over 100 ar gammal och 18 foot lang (vet dock inte hur langt 18 foot ar i meter men det var i alla fall ungefar halva var bat, vilket ar ganska sa stort).
Pappa tog sig en ol och jag en mangojuice och sen gick vi till stranden och solade lite.
Akte ut till baten en dryg timme senare och fortsatte snorkla i det varma vattnet.
Hela dagen har vart perfekt och inte ett moln pa himlen!
Vad kvallen for med sig far vi se men nu ska jag tillbaka till hotellet och spoa pappa i vand tia (han vann bada gangerna igar kvall), vi har kopt hem lite cheese and crackers och lite vin sa det blir nog det som tilltugg till kortspelandet.
Sen gar vi ut och kakar.
Ha det gott mina vanner, tanker pa er :)
home is where your heart is
Det sags ju att home is where youor heart is och nu nar jag bott har i Australien i 6 manader har mitt hem varit hemma i Sala hos min familj och mina vanner, darfor att det ar dar "jag har mitt hjarta" (det lat jattefanigt men ni kanske forstar vad jag menar).
Men samtidigt mitt hem ar ocksa Sydney nu, efter 6 mander vore det nog konstigt om det inte blivit ett hem for mig.
Men att vara utan min familj, som jag bott med konstant i 19 ar (eller ja, 18 och ett halvt ar) har varit svart och det har varit stunder som jag onskat att det fanns en flyttnyckel som gjorde att jag kunde vara hemma pa ett kick och gosa ner mig i soffan en fredagkvall tillsammans med mamma, pappa och Salma.
men istallet for att jag tog en flyttnyckel hem till Sverige tog pappa planet hit for att halsa pa.
Han kom onsdagmorgon, landade i Syndey straxt efter 05.00 och jag maste erkanna att jag pa nagot konstigt satt var nervos over att traffa honom.
Men all nervositet slappte sa fort jag fick se honom och kanslan som jag kande da ar nastan omojlig att forklara.
Lattnad, karlek, gladje, helhet.. jag skulle kunna fortsatta i evigheter men att antligen fa krama om honom pa flygplatsen, att antligen fa se honom, hora hans rost, fa en del av hem hit till mig var obeskrivlig.
Skulle kunna statt dar och bara kramat honom foralltid (och ja, jag grat gladjetarar) men vi hade ju ett annat plan att passa.
Gull och Klaus skjutsade oss till Domestic Terminal och dar tog vi ut vara biljetter och sen satte vi oss och kakade frukost och vantade de dryga 2 timmarna tills planet mot Cairns skulle lyfta.
Det var som om ingen tid gatt, vi ar fortfarande samma personer, han ar fortfarande samma fantastiska manniska som han var nar jag akte och jag.. ja, jag ar jag, ni kan nog forklara mig battre an vad jag kan gora men de 2 timmar vi vantade flog ivag, vi hade sa mycket att prata om och sa mycket att ta igen och innan vi visste ordet av var vi framme i Cairns.
Det var ett under att han orkade halla sig uppe med tanke pa att han rest hur langt som helst men vi kom fram till hotellet dar vi bor runt halv 2 pa eftermiddagen och da gick vi pa en gang och kakade lunch och utforskade Cairns lite grann och vi bokade oss en day trip till Dain Tree Rainforest som vi gjorde igar.
Den tripen var jatteharlig, vi fick se vilda krokodiler (en 4 meter lang och en bebis som inte var storre an en odla), vi fick promenera i regnskogen och se massor med haftiga trad och lara oss om lite historia bakom regnskogen och aborginals, vi fick bada i en fors mitt ute i "ingenstans" och utsikten vi hade bade pa vagen dit och pa vagen hem var fantastisk.
Cairns ar valdigt fint men en relativt liten stad.
Idag har vi slappat vid en stor park som de har i City dar de aven har en stor pool och konstgjord strand, spenderat i princip hela dagen dar sa imorgon blir den en seglingstur ut till stora barriar revet, gissa om vi langtar!
Nu ar datatiden slut men vi har det helt jattekanonbra och jag ar overlycklig att ha han har.
Sa uppdateringen far bli som den blir men vi lever livet.
Men samtidigt mitt hem ar ocksa Sydney nu, efter 6 mander vore det nog konstigt om det inte blivit ett hem for mig.
Men att vara utan min familj, som jag bott med konstant i 19 ar (eller ja, 18 och ett halvt ar) har varit svart och det har varit stunder som jag onskat att det fanns en flyttnyckel som gjorde att jag kunde vara hemma pa ett kick och gosa ner mig i soffan en fredagkvall tillsammans med mamma, pappa och Salma.
men istallet for att jag tog en flyttnyckel hem till Sverige tog pappa planet hit for att halsa pa.
Han kom onsdagmorgon, landade i Syndey straxt efter 05.00 och jag maste erkanna att jag pa nagot konstigt satt var nervos over att traffa honom.
Men all nervositet slappte sa fort jag fick se honom och kanslan som jag kande da ar nastan omojlig att forklara.
Lattnad, karlek, gladje, helhet.. jag skulle kunna fortsatta i evigheter men att antligen fa krama om honom pa flygplatsen, att antligen fa se honom, hora hans rost, fa en del av hem hit till mig var obeskrivlig.
Skulle kunna statt dar och bara kramat honom foralltid (och ja, jag grat gladjetarar) men vi hade ju ett annat plan att passa.
Gull och Klaus skjutsade oss till Domestic Terminal och dar tog vi ut vara biljetter och sen satte vi oss och kakade frukost och vantade de dryga 2 timmarna tills planet mot Cairns skulle lyfta.
Det var som om ingen tid gatt, vi ar fortfarande samma personer, han ar fortfarande samma fantastiska manniska som han var nar jag akte och jag.. ja, jag ar jag, ni kan nog forklara mig battre an vad jag kan gora men de 2 timmar vi vantade flog ivag, vi hade sa mycket att prata om och sa mycket att ta igen och innan vi visste ordet av var vi framme i Cairns.
Det var ett under att han orkade halla sig uppe med tanke pa att han rest hur langt som helst men vi kom fram till hotellet dar vi bor runt halv 2 pa eftermiddagen och da gick vi pa en gang och kakade lunch och utforskade Cairns lite grann och vi bokade oss en day trip till Dain Tree Rainforest som vi gjorde igar.
Den tripen var jatteharlig, vi fick se vilda krokodiler (en 4 meter lang och en bebis som inte var storre an en odla), vi fick promenera i regnskogen och se massor med haftiga trad och lara oss om lite historia bakom regnskogen och aborginals, vi fick bada i en fors mitt ute i "ingenstans" och utsikten vi hade bade pa vagen dit och pa vagen hem var fantastisk.
Cairns ar valdigt fint men en relativt liten stad.
Idag har vi slappat vid en stor park som de har i City dar de aven har en stor pool och konstgjord strand, spenderat i princip hela dagen dar sa imorgon blir den en seglingstur ut till stora barriar revet, gissa om vi langtar!
Nu ar datatiden slut men vi har det helt jattekanonbra och jag ar overlycklig att ha han har.
Sa uppdateringen far bli som den blir men vi lever livet.
Lite bilder från kalasen de senaste helgerna
Bilder från Markus och Charlies birthday party den 2 april.
Markus fyllde den 1 (4 år i år) och Charlie fyllde den 3 (2 år i år) så
då blev det ett ihopslaget kalas kombinerat med ett house warming party för
det nya huset.
Har tyvärr inga bilder på huset.
Mumsfillibabba, tyckte det var ett roligt snack istället för att "bara" ha
godiset som det var.
Teapots gjorda av bland annat marshmellows.
Markus pirattårta
Och Charlies pool
Imogens (farfars dotters dotter) 6th birthday party
Birthday girl
Öppnar lite presenter
I Maitland Park där kalaset var, de hade en stor lekpark "bakom mig"
där barnen lekte en hel del.
Klaus och Markus fångar krokodiler
Pinata time!
Den höngde upp till en början men när barnen började dra i den så trillade den ner
så därför fick Henrik hålla i den medan barnen drog (på bilden har de redan dragit sönder den och plockar godis för fullt).
Cake time!
Imogens kalas var i lördags och kvällen spenderades hemma hos Andy och Natalya där vi åt en fantastik god middag.
Markus fyllde den 1 (4 år i år) och Charlie fyllde den 3 (2 år i år) så
då blev det ett ihopslaget kalas kombinerat med ett house warming party för
det nya huset.
Har tyvärr inga bilder på huset.
Mumsfillibabba, tyckte det var ett roligt snack istället för att "bara" ha
godiset som det var.
Teapots gjorda av bland annat marshmellows.
Markus pirattårta
Och Charlies pool
Imogens (farfars dotters dotter) 6th birthday party
Birthday girl
Öppnar lite presenter
I Maitland Park där kalaset var, de hade en stor lekpark "bakom mig"
där barnen lekte en hel del.
Klaus och Markus fångar krokodiler
Pinata time!
Den höngde upp till en början men när barnen började dra i den så trillade den ner
så därför fick Henrik hålla i den medan barnen drog (på bilden har de redan dragit sönder den och plockar godis för fullt).
Cake time!
Imogens kalas var i lördags och kvällen spenderades hemma hos Andy och Natalya där vi åt en fantastik god middag.
Håll för ögonen mina vegetarianvänner för vi åt kanin och jag måste erkänna att det var riktigt gott.
De hade tillagat det på tre olika sätt som de sen lagt upp riktigt fint på tallriken och till det hade vi rotfrukter som jag tror var kokade (?).
Blev några glas champange och en riktig trevlig kväll.
Fick höra massa historier om pappa när han var 18 och bodde här, som jag kunde tänka mig, var han en riktig partyprisse!
Söndagen eftermiddag,kväll spenderades med Therese inne i City.
Vi åt tidig middag och skulle sen gå på Imax och kolla 3D film.. trodde vi.
Vi köpte våra biljetter och hade kommit in i Salongen och allt när vi kom på att vi inte fick några glasögon så vi gick ut och frågade och då visade det sig att det inte var en 3D film vi hade valt, vi tänkte kolla på Suckerpunch.
Så vi fick refound på våra biljetter (tänkte lixom inte betala nästan 300 spänn för en icke 3D movie) och gick till den vanliga cinema istället och såg Never let me go som var en väldigt bra men hemsk film.
Den borde ni se tycker jag.
There you have it, en liten sammanfattning av vad som hänt under de senaste dagarna här i Aus.
And guess what?
Om några ynka timmar, närmare bestämt 12 timmar landar pappa på Sydneys flygplats!!!
De hade tillagat det på tre olika sätt som de sen lagt upp riktigt fint på tallriken och till det hade vi rotfrukter som jag tror var kokade (?).
Blev några glas champange och en riktig trevlig kväll.
Fick höra massa historier om pappa när han var 18 och bodde här, som jag kunde tänka mig, var han en riktig partyprisse!
Söndagen eftermiddag,kväll spenderades med Therese inne i City.
Vi åt tidig middag och skulle sen gå på Imax och kolla 3D film.. trodde vi.
Vi köpte våra biljetter och hade kommit in i Salongen och allt när vi kom på att vi inte fick några glasögon så vi gick ut och frågade och då visade det sig att det inte var en 3D film vi hade valt, vi tänkte kolla på Suckerpunch.
Så vi fick refound på våra biljetter (tänkte lixom inte betala nästan 300 spänn för en icke 3D movie) och gick till den vanliga cinema istället och såg Never let me go som var en väldigt bra men hemsk film.
Den borde ni se tycker jag.
There you have it, en liten sammanfattning av vad som hänt under de senaste dagarna här i Aus.
And guess what?
Om några ynka timmar, närmare bestämt 12 timmar landar pappa på Sydneys flygplats!!!
Visste ni att?
Visste ni förresten att min chef på Pilu är Celebrity Chef?
Nej, det visste inte jag heller förrän igår.
Tydligen har han varit domare i Master Chef Australia och gjort en del tvjobb och sånt.
Visste att han var en strålande kock men att han var så bra hade jag ingen aning om, kul för honom!
Inte så konstigt då att det kostar skjortan att käka på Pilu.
Vill ni laga en enkel och god (antar jag) pastarätt så kan ni ju följa Giovannis recept här i länken.
http://www.youtube.com/watch?v=F_NYOuCuCdU
Visserligen har den bara 23 views men ja, nu får ni en titt på hur min förra chef ser ut iaf :)
Nej, det visste inte jag heller förrän igår.
Tydligen har han varit domare i Master Chef Australia och gjort en del tvjobb och sånt.
Visste att han var en strålande kock men att han var så bra hade jag ingen aning om, kul för honom!
Inte så konstigt då att det kostar skjortan att käka på Pilu.
Vill ni laga en enkel och god (antar jag) pastarätt så kan ni ju följa Giovannis recept här i länken.
http://www.youtube.com/watch?v=F_NYOuCuCdU
Visserligen har den bara 23 views men ja, nu får ni en titt på hur min förra chef ser ut iaf :)
Kimax
Alskar kanslan efter man har kort ett riktigt hart pass pa gymmet.
Har tranat Kimax enda sedan jag borjade gymma pa Virgin Active och helt seriost korde jag nog mitt tuffaste pass hittills, allt gick sa jakla bra och mina sparkar satt som en smack, likasa mina slag.
Herrejaklar va kul det ar!
Tog nagra glimtar i spegeln da och da och nu kan man skymta lite snygga tonade ryggmuskler dar bak plus att axlarna ocksa borjar tonas lite mer, det gillar vi mycket!
Happy days
5 dagar kvar tills pappa är här, oh happy days!
Mindre happy är det att det ska regna i Cairns under hela tiden vi är där, visst, temperaturen kommer vara runt 30 grader men regn lixom?
Mindre happy days igen, min dator har pajat så vissa tangenter fungerar inte, typ som p, alla siffror och delete knappen.
Men hon skrev ju just p, tänker ni nu och jo visst gjorde jag det.
På mitt andra tangetbord som Klaus fixade åt mig men på det tangetbordet funkar inte ?,, inte ', inte paranteserna, som förövrigt inte funkar pa tangentbordet till min bärbara heller.
Semikolon och allt sånt kan man ju glömma också, inga smilys här inte.
Så jag sitter alltså och skriver på det trådlösa tangentbordet, använder musen och ? och sånt där på min bärbara dator, gissa om det är komplicerat.
Huvaligen.
Back to Happy days.
Igår var en happy day, vaknade gick till gymmet, tränade arslet av mig, inte bokstavligt talat men ni fattar.
Fick träningsvärk redan efter någon timme och ännu ondare i ryggen men you know what, träna bör man annars dör man såå jag hoppas att det bara är träningsvärken som gör att ryggen gör ondare idag och inte nått annat.
Träningsvärken kan också ha berott på träningen från i Onsdags btw, 30 minuter intensiv boxningsklass, 5 km löpning utomhus i ett bra tempo i massa backar och skit och efter det körde jag en timmes Kimax med massa boxning och thaikicks och sånt där kul, det brändes nog en hel del kalorier där alltså.
Any way, tillbaka till happy days.
Fikade med en vän från jobbet, träffades 4 och satt och pratade tills klockan var 7, tiden bara flög iväg och det var så himla skönt väder så vi satt ute och drack vårt kaffe, i mitt fall chai latte.
Åkte hem, ringde Sandra, inget svar. Ringde mamma, inget svar. Ringde pappa, fick svar men han var upptagen så vart inget långvarit samtal.
Blev lite mindre happy tills det att mamma ringde upp en stund senare och jag fick prata med henne.
Pratade om allt och inget vilket var otroligt skönt att göra, saknar det.
Kvällen blev ännu lite bättre när pappa ringde upp mig en timme senare och vi pratade om Cairns och vad vi sk göra där och allt sånt, kan fortfarande inte fatta att han faktiskt snart är här.
Jag vet att jag tjatar men ni får stå ut.
Och för att lixom trippa upp min braiga dag ännu mer så ringde min älskade vän Sandra och satan i gatan vad glad jag blev.
Trots att det var drygt 2 månader sedan vi pratade så var allt precis som vanligt och det var så himla skönt att höra hennes röst och få höra om hennes liv där hemma och att få berätta om mitt här.
Du är verkligen underbar min vän!
Var upphypad och glad så hade lite svårt att somna men det var det värt.
What else? Jo juste, här kramas man inte så som vi gör i Sverige.
Här när man hälsar på varandra så blir det mer en lätt omfamning på ena sidan och en puss på kinden och man tycker ju att jag borde lärt mig det vid det här lget men icke.
Varje gång, nästan i alla fall, när jag hälsar på nåneller säger hejdå ocks¨för den delen så ger jag dem en kram, en ordentlige kram som man gör i Sverige medan de istället kramar om mig lätt och försöker puss mig på kinden.
Det blir typ alltid fail och det känns alltid lika pinsamt, varför kan jag inte bara lära migatt inte försöka krama ihjäl folk utan istället vara lite mer aussie och göra en lätt omfamning och en puss på kinden.
Helt seriöst tror jag aldrig jag kommer lära mig, men men det har ju funkat hyfsat bra hittills så det får väl funka några månader till.
PS. Har råkat förminska sidan till yttepytteliten så jag ser inte vad jag skriver, kan vara stavfel men ni får ha översikt med det.
Hur ändrar man tillbaka till normalt igen?
Skulle gärna vilja veta.
Mindre happy är det att det ska regna i Cairns under hela tiden vi är där, visst, temperaturen kommer vara runt 30 grader men regn lixom?
Mindre happy days igen, min dator har pajat så vissa tangenter fungerar inte, typ som p, alla siffror och delete knappen.
Men hon skrev ju just p, tänker ni nu och jo visst gjorde jag det.
På mitt andra tangetbord som Klaus fixade åt mig men på det tangetbordet funkar inte ?,, inte ', inte paranteserna, som förövrigt inte funkar pa tangentbordet till min bärbara heller.
Semikolon och allt sånt kan man ju glömma också, inga smilys här inte.
Så jag sitter alltså och skriver på det trådlösa tangentbordet, använder musen och ? och sånt där på min bärbara dator, gissa om det är komplicerat.
Huvaligen.
Back to Happy days.
Igår var en happy day, vaknade gick till gymmet, tränade arslet av mig, inte bokstavligt talat men ni fattar.
Fick träningsvärk redan efter någon timme och ännu ondare i ryggen men you know what, träna bör man annars dör man såå jag hoppas att det bara är träningsvärken som gör att ryggen gör ondare idag och inte nått annat.
Träningsvärken kan också ha berott på träningen från i Onsdags btw, 30 minuter intensiv boxningsklass, 5 km löpning utomhus i ett bra tempo i massa backar och skit och efter det körde jag en timmes Kimax med massa boxning och thaikicks och sånt där kul, det brändes nog en hel del kalorier där alltså.
Any way, tillbaka till happy days.
Fikade med en vän från jobbet, träffades 4 och satt och pratade tills klockan var 7, tiden bara flög iväg och det var så himla skönt väder så vi satt ute och drack vårt kaffe, i mitt fall chai latte.
Åkte hem, ringde Sandra, inget svar. Ringde mamma, inget svar. Ringde pappa, fick svar men han var upptagen så vart inget långvarit samtal.
Blev lite mindre happy tills det att mamma ringde upp en stund senare och jag fick prata med henne.
Pratade om allt och inget vilket var otroligt skönt att göra, saknar det.
Kvällen blev ännu lite bättre när pappa ringde upp mig en timme senare och vi pratade om Cairns och vad vi sk göra där och allt sånt, kan fortfarande inte fatta att han faktiskt snart är här.
Jag vet att jag tjatar men ni får stå ut.
Och för att lixom trippa upp min braiga dag ännu mer så ringde min älskade vän Sandra och satan i gatan vad glad jag blev.
Trots att det var drygt 2 månader sedan vi pratade så var allt precis som vanligt och det var så himla skönt att höra hennes röst och få höra om hennes liv där hemma och att få berätta om mitt här.
Du är verkligen underbar min vän!
Var upphypad och glad så hade lite svårt att somna men det var det värt.
What else? Jo juste, här kramas man inte så som vi gör i Sverige.
Här när man hälsar på varandra så blir det mer en lätt omfamning på ena sidan och en puss på kinden och man tycker ju att jag borde lärt mig det vid det här lget men icke.
Varje gång, nästan i alla fall, när jag hälsar på nåneller säger hejdå ocks¨för den delen så ger jag dem en kram, en ordentlige kram som man gör i Sverige medan de istället kramar om mig lätt och försöker puss mig på kinden.
Det blir typ alltid fail och det känns alltid lika pinsamt, varför kan jag inte bara lära migatt inte försöka krama ihjäl folk utan istället vara lite mer aussie och göra en lätt omfamning och en puss på kinden.
Helt seriöst tror jag aldrig jag kommer lära mig, men men det har ju funkat hyfsat bra hittills så det får väl funka några månader till.
PS. Har råkat förminska sidan till yttepytteliten så jag ser inte vad jag skriver, kan vara stavfel men ni får ha översikt med det.
Hur ändrar man tillbaka till normalt igen?
Skulle gärna vilja veta.
förresten
...så längtar jag nå så sjukt mycket tills pappa kommer!
Bara en vecka kvar nu, kan knappt förstå det.
Bara en vecka kvar nu, kan knappt förstå det.
ångest
Färgade håret för två dagar sen med en färg som skulle blivit gyllenbrun.
Skit på det säger jag bara!
Jag är fan svarthårig.
Okej, inte riktigt svart men i vissa ljus ser det nästan ut som det annars är det väl typ brunt med lite rödbrunt i men usch vilken ångest jag har.
Jag som bara tänkte jämna till min hårfärg som jag hade, istället blev det nästintill katastrof.
Det är inte ens jämnt färgat pga att min naturliga hårfärg var mycket mörkare än det övriga håret, så uppedelen på huvet är mörkt (som i verkligen mörkt) och nedre delen är ljusare, ungefär så som jag ville ha det.
Får panik, känns så ovant att se sig själv i spegeln och se ett emo som tittar tillbaka (förlåt, så får man inte säga men det är så det känns).
VA FAN skulle jag färga för?
Och hur gör jag nu för att få tillbaka färgen jag hade innan?
Inte det lättaste att färga mörkt hår till ljust.
Tips någon?
I'M DESPERATE FOR HELP.
Förövrigt var partykvällen igår mer än middagskväll som slutade väldigt dyrt pga att alla drack så sjukt jävla mycket öl (eftersom jag inte tycker om öl så drack jag vatten).
Vi beställde nämligen in massa rätter som alla delade på plus dryck och man hade lixom inte så mycket att säga till om.
Maten var mat som jag inte vanligtvis skulle välja till mig själv, så mätt kan jag ju inte direkt påstå att jag blev.
Så en alkoholfri kväll med halvfull mage och vad gick det på kan man undra?
Jo, 55 dollar!!!!!
Det är lixom 350 spänn för i princip ingenting förutom trevligt sällskap då.
F A N.
Men man skola icke vara snål så det var bara att betala för sitt och tacka och var glad.
Skit på det säger jag bara!
Jag är fan svarthårig.
Okej, inte riktigt svart men i vissa ljus ser det nästan ut som det annars är det väl typ brunt med lite rödbrunt i men usch vilken ångest jag har.
Jag som bara tänkte jämna till min hårfärg som jag hade, istället blev det nästintill katastrof.
Det är inte ens jämnt färgat pga att min naturliga hårfärg var mycket mörkare än det övriga håret, så uppedelen på huvet är mörkt (som i verkligen mörkt) och nedre delen är ljusare, ungefär så som jag ville ha det.
Får panik, känns så ovant att se sig själv i spegeln och se ett emo som tittar tillbaka (förlåt, så får man inte säga men det är så det känns).
VA FAN skulle jag färga för?
Och hur gör jag nu för att få tillbaka färgen jag hade innan?
Inte det lättaste att färga mörkt hår till ljust.
Tips någon?
I'M DESPERATE FOR HELP.
Förövrigt var partykvällen igår mer än middagskväll som slutade väldigt dyrt pga att alla drack så sjukt jävla mycket öl (eftersom jag inte tycker om öl så drack jag vatten).
Vi beställde nämligen in massa rätter som alla delade på plus dryck och man hade lixom inte så mycket att säga till om.
Maten var mat som jag inte vanligtvis skulle välja till mig själv, så mätt kan jag ju inte direkt påstå att jag blev.
Så en alkoholfri kväll med halvfull mage och vad gick det på kan man undra?
Jo, 55 dollar!!!!!
Det är lixom 350 spänn för i princip ingenting förutom trevligt sällskap då.
F A N.
Men man skola icke vara snål så det var bara att betala för sitt och tacka och var glad.
Hejhej bloggen
Okej..
Fredag: Farfars sista kväll här i Aussie för den här gången, gull, Klaus och jag mötte upp Nicola, Farfar och farfras vän John inne i City vid Imax theater.
Kvällen till ära fick farfar välja film på Imax och valde "Hubble" som handlar om rymdteleskopet (å?) Hubble, det tog 10 år och över 10000 människor att bygga Hubble och när den äntligen kommit på plats uppe i rymden så var det en utav skärmarna som sänder bilder tillbaka ner till jorden som inte funkade.
Efter 10 års byggande fick man vänta ytterligare 3 år (om jag minns rätt) innan man kunde åka upp och reparera felet, sen dess har man åkt upp "till och från" för att underhålla Hubble (inte underhålla som i "få den att skratta" utan hålla den i skick).
Det var min första 3D film ever och det var sjukt häftigt!
Såg att de hade Titanic med nya scener där också, så dit ska jag definitivt gå igen.
Imax theatern i Sydney är världens största och den var sjukt stor, så som sagt, det var häftigt!
Lördag: Tidig morgon, klockan ställd på 06.15, uppe innan solen ens gått upp.
Gjorde oss i ordning, käka frukost, sa hejdå till farfar och begav oss till Newcastle för barnkalas.
Markus och Charlie hade ett gemensamt kalas (Markus fyller den 1 april och Charlie den 3:e så ett kalas den 2:a passar ju lixom superbra).
Första gången jag såg Billy och Kates hus sen det vart klart också och satan i gatan var snyggt det är!
Det går nästan inte att förklara, måste upplevas men det är mycket space och stilrent samtidigt som man fick en "hemmakänsla", riktigt fint.
Planerade lite tills pappa kommer hit så han får träffa dem också (pappa: torsdagen den 21 kommer de till Sydney och bor hos Andy och Natalya, fredagen den 22 är det födelsedagskalas/pizza party för Cartia hemma hos Andy och Natalya så där har vi några dagar att umågs med dem. Tror du att du orkar göra Bridge Climben onsdagen den 20:e på kvällen? Vi kommer tillbaka från Cairns den 19e:, måste boka den snart).
Kan knappt fatta att pappa kommer vara här om NIO DAGAR!!!!
Har kollat upp vädret i Cairns dock och det ska regna heeeela den här veckan och på onsdagen när vi kommer till Cairns, sen kunde man inte kolla längre så vi får hålla tummarna för att vädret är bättre sen.
Söndag: Day light saving, drog tillbaka klockan en timme, vaknade 8 (egentligen 9) och käkade frukost och testa på lite Cricket med Markus innan det var dags att ta tåget hem.
Ikväll blire fest med personalen från Pilu!
Fredag: Farfars sista kväll här i Aussie för den här gången, gull, Klaus och jag mötte upp Nicola, Farfar och farfras vän John inne i City vid Imax theater.
Kvällen till ära fick farfar välja film på Imax och valde "Hubble" som handlar om rymdteleskopet (å?) Hubble, det tog 10 år och över 10000 människor att bygga Hubble och när den äntligen kommit på plats uppe i rymden så var det en utav skärmarna som sänder bilder tillbaka ner till jorden som inte funkade.
Efter 10 års byggande fick man vänta ytterligare 3 år (om jag minns rätt) innan man kunde åka upp och reparera felet, sen dess har man åkt upp "till och från" för att underhålla Hubble (inte underhålla som i "få den att skratta" utan hålla den i skick).
Det var min första 3D film ever och det var sjukt häftigt!
Såg att de hade Titanic med nya scener där också, så dit ska jag definitivt gå igen.
Imax theatern i Sydney är världens största och den var sjukt stor, så som sagt, det var häftigt!
Lördag: Tidig morgon, klockan ställd på 06.15, uppe innan solen ens gått upp.
Gjorde oss i ordning, käka frukost, sa hejdå till farfar och begav oss till Newcastle för barnkalas.
Markus och Charlie hade ett gemensamt kalas (Markus fyller den 1 april och Charlie den 3:e så ett kalas den 2:a passar ju lixom superbra).
Första gången jag såg Billy och Kates hus sen det vart klart också och satan i gatan var snyggt det är!
Det går nästan inte att förklara, måste upplevas men det är mycket space och stilrent samtidigt som man fick en "hemmakänsla", riktigt fint.
Planerade lite tills pappa kommer hit så han får träffa dem också (pappa: torsdagen den 21 kommer de till Sydney och bor hos Andy och Natalya, fredagen den 22 är det födelsedagskalas/pizza party för Cartia hemma hos Andy och Natalya så där har vi några dagar att umågs med dem. Tror du att du orkar göra Bridge Climben onsdagen den 20:e på kvällen? Vi kommer tillbaka från Cairns den 19e:, måste boka den snart).
Kan knappt fatta att pappa kommer vara här om NIO DAGAR!!!!
Har kollat upp vädret i Cairns dock och det ska regna heeeela den här veckan och på onsdagen när vi kommer till Cairns, sen kunde man inte kolla längre så vi får hålla tummarna för att vädret är bättre sen.
Söndag: Day light saving, drog tillbaka klockan en timme, vaknade 8 (egentligen 9) och käkade frukost och testa på lite Cricket med Markus innan det var dags att ta tåget hem.
Ikväll blire fest med personalen från Pilu!
hahahah
Åh herregud vad jag skrattade när jag läste min mail nyss.
Har sökt så sjukt mycket jobb den senaste tiden, över 40 stycken lätt men alla via en sida på Internet.
Så det är inte så lätt att komma ihåg alla jobb man sökt men idag fick jag svar på några utav jobben och svaret på ett utav dem såg ut så här:
Haha alltså jag skäms nästan lite av att jag inte fattade var för slags jobb det var, skulle ju självklart inte sökt det annars.
Men ja, ett gott skratt förlänger livet har jag hört och som jag har skrattat nu alltså.
Så tokigt det kan bli ibland.
Ni behöver inte vara oroliga, jag ska såklart inte ta jobbet, inte riktigt min grej va.
Men i jobbannonsen de hade ute på Gumtree stod det ingenting om att det var ett sånt här typ av jobb, det lät mer som ett säljarjobb (typ som telefonförsäljarna som brukar stå inne på Coop), tur var det väl att jag frågade vad för slags arbetsuppgifter som ingick.
Nu ska vi in till City och möte upp farfar och Nicola och Claudette och Sonya också tror jag, ska nämligen till Imax theater och kolla på 3D film, har aldrig sett något i 3D förut så det ska bli riktigt häftigt.
Dock tror jag inte att det blir någon film film, som i typ Avatar eller nått utan mer nått "informativt grejs" om rymden (farfar ville se) men det kan ju kanske vara häftigt ändå.
Sen blir det middag på en Kinarestaurang i St Leonards.
Är ju farfars sista kväll här så därför träffas vi allihopa.
Och imorrn bär det av till Newcastle för barnkalas i det nybygda huset!
Har sökt så sjukt mycket jobb den senaste tiden, över 40 stycken lätt men alla via en sida på Internet.
Så det är inte så lätt att komma ihåg alla jobb man sökt men idag fick jag svar på några utav jobben och svaret på ett utav dem såg ut så här:
We are a company that has been providing support for business travellers in Queensland. We aren’t well known as we are a small and boutique company that gains clients through word of mouth. Basically we specialise in meeting the needs of business travellers, no matter how unusual the request, however always within the limits of the law.
Due to the number of clients on our books we are looking at expanding our services. We are therefore looking for a range of females to work in our promotions area. The work would be within your comfort levels, within a range of potential services. The types of services we offer are: Friendly company – e.g. dinner or a drink or coffee with our clients; a short term travelling companion; personal lingerie, bikini, topless or naked waitress; or meet and greats. These are however non-sexual contact services.
Pay starts at $35 per hour, and of course increases depending on the type of position and situation. A list of pay rates can be sent if requested. You may be required to travel to meet our gentlemen, and all travel and accommodation is taken care of. There is of course always to potential for a generous tip.Haha alltså jag skäms nästan lite av att jag inte fattade var för slags jobb det var, skulle ju självklart inte sökt det annars.
Men ja, ett gott skratt förlänger livet har jag hört och som jag har skrattat nu alltså.
Så tokigt det kan bli ibland.
Ni behöver inte vara oroliga, jag ska såklart inte ta jobbet, inte riktigt min grej va.
Men i jobbannonsen de hade ute på Gumtree stod det ingenting om att det var ett sånt här typ av jobb, det lät mer som ett säljarjobb (typ som telefonförsäljarna som brukar stå inne på Coop), tur var det väl att jag frågade vad för slags arbetsuppgifter som ingick.
Nu ska vi in till City och möte upp farfar och Nicola och Claudette och Sonya också tror jag, ska nämligen till Imax theater och kolla på 3D film, har aldrig sett något i 3D förut så det ska bli riktigt häftigt.
Dock tror jag inte att det blir någon film film, som i typ Avatar eller nått utan mer nått "informativt grejs" om rymden (farfar ville se) men det kan ju kanske vara häftigt ändå.
Sen blir det middag på en Kinarestaurang i St Leonards.
Är ju farfars sista kväll här så därför träffas vi allihopa.
Och imorrn bär det av till Newcastle för barnkalas i det nybygda huset!
