Blivit en del hejdå-sägande (?) idag.
Moster Carina, kusin Sara, mormor & morfar, basketkillarna, bästa Sandra med familj, Farmor, Farfar & Lisa..
Usch, det är så jobbigt att säga hejdå. Fast jag tror ändå inte att jag förstår riktigt än att jag faktiskt åker imorgon för än så länge har det känts relativt bra (okej, bra, är väl inte rätt ord. Det har känts mer som typ okej) men jag kan gissa på att alla känslor kommer imorgon.
Fruktar att säga hejdå till familjen på flygplatsen.

Haha, kul och sitta själv på flygplanet och gråta, folk kommer ju tycka jag är ganska konstig.
Men äsch, låt folket tycka det!

Sandra hjälpte mig att packa det sista idag, så nu hoppas jag att allt finns med, blir lixom lite långt att åka hem och hämta ifall jag skulle glömma nått :/

INTE GLÖMMA, INTE GLÖMMA.

Sov gott mina vänner!