Paket från Sverige

Dagen började tidigt med ett träningspass på gymmet, när jag kom hem därifrån väntade inte bara frukost utan även ett kuvert.
Inte vilket kuvert som helst utan ett från min kära moster med familj i Sverige!
Gissa om jag blev jag!
Det var så kul att få veta att de tänker få mig och att läsa lite om livet där hemma (här på bloggen blir det ju lixom mest så att ni får veta vad jag har för mig här men inte tvärtom).
Så tack snälla Carina och resten av familjen Fjärrstrand-Svensson, det värmde mitt hjärta!

Dagen flöt på och idag har jag fixat ett Australiensk bankkort så jag kan få betalt från jobbet, skulle ju lixom vara bra att få lite cash för slitet man gör.
Vi har fått konstaterat att jag inte får köra scooter för här räknas det som motorcykel och för att få köra motorcykel måste man ha motorcykelkörkort, vilket jag inte har.
FAN!

Åkte till Warringah Mall för att införskaffa ett par sköna jobbarbyxor, inte de snyggaste jag sett men väääldigt sköna.
Hittade en fin klänning också så det fick följa med hem.

När jag kom hem låg det ett stort blått paket på köksbordet med mitt namn på och genast blev dagen ännu lite bättre!
Slet upp paketet och hittade massor med inslagna julklappar och även några presenter, längtar tills vi får öppna dem!
Med fanns också (svensk) leverpastej och massa skvallertidningar och så klart min kära spegel.
Det är en sån här liten rund spegel ni vet, på ena sidan får man jättestort huvud och på andra normalt.
Jag skulle i alla fall promt ha med den när jag åkte i september, trots att den är trasig på ena sidan.
Av någon anledning packade jag aldrig ner den i väskan utan la den bara i bilen för att jag skulle ta med den sen när vi kom till Arlanda.
Men såklart glömde jag den..
Tro det eller ej men jag har faktiskt saknat spegeln och har haft många dagar då jag behövt den, visst jag kan köpa en ny men det är inte samma sak som min spegel.
Nu är den här hos mig och allt är bra igen ;)
Dagen kunde verkligen inte blivit bättre!

Tack <3

Update:

I paketet låg också min, Linns och Malins kokbok som vi gjorde som vårt projektarbete under sista året på gymnasiet.
Hade nästan glömt hur stolt jag faktiskt är över den.
Gull tycker vi borde översätta den till engelska, vilket ger oss en större marknad.
Tjejer vad säger ni?
Och mamma, hur många kokböcker har vi kvar hemma?
Vi borde tryckt upp en massa fler alltså men det är ju svårt att veta hur mycket (eller lite) den skulle sälja.
I vårt fall blev det mycket.


Kommentera gärna!
Postat av: anette

Åh vad glad jag är att paketet hittat fram och att allt verkar vara intakt! Och en kul grej är att jag just nu fått veta vart leverpastejen tog vägen. Jag som "anklagade" Magnus för att ha tagit med den till jobbet - virrpanna nr 1. Jag hade totalt glömt bort att jag packat ned den till dig... Härligt att Du också fått lite info från Åsberget. Vi är lite dåliga på att berätta vad som händer och sker här hemma. Ska bli bättre på det! Vad synd att Du inte får köra Vespa. Har de inte mopeder där nere? Vilken tur att jag skickade ner DEN spegeln. Hade lust att slänga den och köpa en ny först! :) Vad gäller kokboken så finns det väldigt få ex kvar. Vi har nog 3 st som jag köpte då jag blev så stolt över den. Om det blir aktuellt med en nyupplaga kanske vi kan trycka den på mitt förlag? Skulle vara kul, men då behöver jag mycket hjälp av Er tjejer med marknadsföring och sånt. Kram mamma


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0