Jag sa ju att nästa gång ni hörde från mig var när jag skrev från Polhemsgatan och det är precis vad jag gör nu, trots att det inte riktigt gick lika snabbt som jag trodde att det skulle gå, närmare bestämt lite mer än en månad.
Bättre sent än aldrig antar jag?

Hur som, jag är hemma, välbehållen och i gott sällskap av vänner och familj och även fast vädret på den här sidan av jordklotet inte riktigt levererar så är jag lycklig.
Den här månaden har varit riktigt bra, första helgen hemma hade mina underbara vänner ordnat en överraskningsfest för mig (jag hade inga föraningar alls) och fick mig att gråta av "rördhet" och glädje, resten av den kvällen spenderade jag leendes från öra till öra.
Sen har jag fått umgås med bästa vännerna i princip så mycket jag vill (även om jag såklart saknar min älskade Matilda så jag nästan blir galen) och det har varit awesome.
Jag har fått flyttat ner från mitt rum, eller nu är det väl min systers rum, till källaren där jag numera bor och där jag faktiskt i skrivande stund håller på att städa.
Vill ni veta en hemlighet? Jag har nämligen inte riktigt packat ur alla saker ur mina resväskor än, så fram tills för 10 minuter sen har de stått på samma ställe från dagen jag kom hem, organiserad tjej? Nej.
Det har varit myskvällar och fester och nu i helgen vart det en roadtrip till Linköping för att hälsa på fina vänner som pluggar där, det blev såklart fest också och helgen var verkligen över mina förväntningar.
Vad jag försöker säga är att Sala och Sverige inte är så tokigt, även om jag saknar (höll på att skriva missar, miss + ar = Svengelska. Det blir en del sånt nu) Sydney och Australien ibland så mycket att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

Jag ångrar inte för en sekund att jag åkte till Australien, det har gett mig mersmak för att resa och se mer av världen, det har fått mig att inse att även om Sverige är riktigt riktigt bra så finns det så mycket mer innan man kan bestämma sig vart man vill settle down.
Jag är glad i att vara hemma, lite mognare än den jag var när jag åkte men samtidigt lite galnare, att kunna sitta en fredagkväll och dricka vin med mamma och pappa till maten och diskutera om allt mellan himmel och jord, att cykla till kompisarna och bara att ha nära till familj och allt.
Året jag var borta var helt klart ett äventyr och något jag kommer minnas för resten av mitt liv, alla möten, alla nya vänner man fick, resor, galna utekvällar, mysiga hemmakvällar.
Allt finns där i hjärnan och så fort jag hör en låt som spelades på ett visst ställe eller ser en bild så blir jag påmind om mitt fantastiska år.

Annars då?
Jag är fortfarande arbetslös vilket suger, jag börjar vända på dygnet för mycket och bli för lat, fy skäms på mig!
Jag söker jobb men de flesta är i huvudstaden och jag vet inte ens om det är dit jag vill flytta..
Men det har varit skönt att få landat här hemma en stund innan man "tar tag i livet igen" men nu måste jag erkänna att det faktiskt är dags att få fart på vardagen.

Är det fler som ska till Australien (om någon ens läser min blogg fortfarande) och har en blogg, lämna bloggadressen här, det skulle vara toppen att få följa era äventyr också!